Torsten Hult
Torsten Hult (1922–2012), bildkonstnär, målare, grafiker. Hult föddes i Höganäs den 6 oktober 1922 och var son till reparatören Thure Hult och Ella, född Andersson. Efter att ha genomgått Höganäs yrkesskolor utbildade han sig vid Skånska målarskolan i Malmö, hos Maria Wadskjær i Köpenhamn 1946 och vid Otto Skölds målarskola i Stockholm 1947–1948. Hult hade sin bostad ”Villervallan” på Kullagatan 16 i Höganäs och tillbyggde där sin ateljé 1968. År 1953 gifte han sig med konstnären Kerstin Lock-Hult och han undervisade i måleri genom TBV.
Hult debuterade som konstnär 1947 på Kullakonst och deltog sedan på denna Kullens konstförenings salong nära årligen. Parallellt med Kullakonst arrangerade han regelbundet med hustrun en utställning i hemmet. Inledningsvis framträdde Hult med mer naturalistiska landskapsmålningar och porträtt, och omskrevs ofta tillsammans med Gustav Arne, en annan ung konstnär från Höganäs. Hult debuterade på Helsingborgs konstförenings vårutställning på Vikingsbergs konstmuseum 1949 och medverkade där konsekvent under 1950-, 1960- och 1990-talet, mer sporadiskt under 1970- och 1980-talet, totalt 31 gånger. Från och med 1948 deltog Hult på Skånes konstförenings höstsalong, och 1951 debuterade han på Liljevalchs.
År 1949 framstår som särskilt betydande för Hults konstnärsbana. Med Arne, Bengt Orup och Kaj Siesjö deltog han i mars på den uppmärksammade utställningen Fyra unga skåningar på Norrköpings konstmuseum, där de presenterades som modernister. Med Siesjö reste Hult dessutom till Paris och tog starka intryck av konstnären Jean Bazaines naturabstraktioner, liksom Jacques Villons nykubistiska måleri. På Kullakonst 1949 kunde därmed konstkritikern C.S. konstatera ett nära släktskap mellan Hult och Siesjö då de visade ”någon sorts sen och uppluckrad kubism”. Hult och Siesjö hade då typiska verkstitlar som Abstrakt, Komposition och Konkretion. I Helsingborgs Dagblad ringade kritikern Gunnar Engfors in hur nordvästra Skånes konkretistiskt-abstrakta avantgarde leddes av Orup, följt av Hult och Siesjö. De tre konstnärerna bildade den abstrakt modernistiska Grupp III eller ”De tre” i Helsingborg.
Genom Grupp III blev Helsingborg och Höganäs betydande centrum för svenska konstnärers orientering mot nykubism och konkretism. Grupp III:s utställningsturné gick exempelvis till Borås konsthall och Galleri Brinken i Stockholm 1950. I Helsingborg beskrevs Hult, Orup och Siesjö som ”ultramodernister” eller ”extremisterna på Vikingsberg”, och deras verk kunde ofta uppröra den mer konservativa konstpubliken. Gruppen spred även grafikportföljer.
Den 26 februari 1951 inledde Hult med Arne en sju veckors konstnärsresa till Paris, Madrid, Malaga, Sevilla, Ronda och Tarifa. De mötte vännen Lennart Rosensohn i Spanien, och i Tarifa misstänktes de tre målarna för att vara spioner av spansk polis, varför de häktades under revolverhot. Hult skildrade resan för Helsingborgs-Posten. De nordvästskånska konstnärernas Spanienresor under 1950-talet har ansetts sammanhänga med regionens nykubistiska utveckling. Detta genom intrycken från medelhavsstädernas ofta kubistiskt kvadratiska utformning.
Efter spanienresan 1951 framträdde Hult med en ny motivriktning, med futuristiskt påminnande, rörelsebetonade, halvabstrakta sportmotiv, exempelvis med jockeyer, stavhoppare, ishockey- och hästpolospelare. Oljemålningarna och färglitografierna med idrottsmän har troligtvis förblivit Huts mest kända verk.
År 1953 började Hult att förutom i olja måla med akvareller. Under 1960-talet övergick han från sin formstränga abstrakta 1950-talsmodernism till mer stillsamt betonade landskaps- och naturintryck. Cirka 1966 började han experimentera med lasyrmålningar på pannå, och 1973 med emaljmålningar genom inrättandet av en egen emaljugn. På Höganäs museum 1976 uppvisade Hult en ny gobelängteknik från Brno, Tjeckoslovakien. Från och med 1980-talet utgjorde Kullabygdens natur och kustlandskap Hults vanligaste motiv.
Hult medverkade på ett stort antal utställningar i Helsingborg. Exempelvis på Helsingborgs stadsteater 1952 i samband med Keve Hjelms uppsättning av August Strindbergs Dödsdansen. Samma år medverkade Hult på en utställning i Steijners konstsalong. Under Thalassa-episoden ingick Hult i konstnärskretsen på Villa Thalassa, och han deltog återkommande på Nordvästens höstsalong. Han ställde ut separat på Killbergs konstsalong 1962, för Handelsklubbens konstförening 1963, och på Vikingsbergs konstmuseum 1969.
Bland större separatutställningar av Hult utanför Helsingborg kan nämnas Höganäs museum 1955, 1966 och 1976, Galleri Colibri i Malmö 1956, Krognohuset i Lund 1958, Lilla Konstsalongen i Malmö 1959, Ystads Museum 1963, Galleri Ströget i Malmö 1965, Woodstock Gallery i London 1970, Polen 1971 och Galleri Moment i Ängelholm 1975. Hult deltog även på internationella samlingsutställningar som i Edinburgh 1952, Rom 1955, Charlottenborg 1955, Swedish Abstract i USA 1956–1957 och i Moskva 1958.
Bland offentliga utsmyckningar har Hult i Helsingborg utfört en muralmålning till Helsingborgs Dagblads ekonomiavdelning 1957 och en keramisk fondvägg till läkemedelsföretaget AB Leo 1964. I Höganäs utförde Hult glasmosaiken Rymdhästar till Barnavårdscentralen 1963 samt träreliefen Tre figurer till Landstingets mentalsjukhus 1967.
År 1952 tilldelades Hult Skånes konstförenings stipendium, 1955 Ellen Trotzigs stipendium och 1967 Auras stipendium. Han är bland annat representerad på Helsingborgs museum, Nationalmuseum, Moderna museet i Stockholm, Skissernas museum i Lund, Malmö museum och Borås konstmuseum.
En postum utställning med Hults inom familjen bevarade måleri visades på Krapperups konsthall 2024, arrangerad med hjälp av sonen Ola Hult.
Författare: Agardh Hjärne
Urval källor:
G.E., ”Utställningen Kullakonst i Höganäs”, HD, 1949-07-17.
C.S., ”Gammalt och nytt på Kullakonst”, Skånska Socialdemokraten, 1949-07-14.
Salmiak, ”Arne och Hult till Malagas redd”, Helsingborgs-Posten, 1951-02-26.
Daniel Hjorth, ”Ung skånsk konst IV: Torsten Hult”, SDS, 1952-03-19.
”Torsten Hult bjuder till expo i trivsam hemateljé”, NST, 1952-07-12.
- S—s., ”EXPO HULT”, Kvällsnytt, 1953-07-15.
Torsten Palmér, Konst i Skåne 1904–1954 (1954), sida 141–144.
G.E. ”Torsten Hult hos Killbergs”, HD, 1962-10-09.
Många fler pressurklipp tillhörande Helsingborgs museums arkiv.