Helsingborgs-Posten

Helsingborgs-Posten, nr 1, 1825. Tillhör Ulf Rigstam
Helsingborgs-Posten, nr 1, 1825. Tillhör Ulf Rigstam
Helsingborgs-Posten, nr 1, 1825. Tillhör Ulf Rigstam

Helsingborgs-Posten, stadens första tidning kom ut mellan 1824 och 1867. År 1823 kom en ung boktryckarlärling, Jöns Torell, från Kristianstad till Helsingborg för att här starta ett tryckeri. I december 1823 fick han utgivningsbevis på Helsingborgs-Posten, vars första nummer kom ut den 7 januari 1824. Det var en stor begivenhet för helsingborgarna som inte hade haft något nyhetsorgan tidigare. Nyheterna från staden hade man tidigare endast sparsamt kunnat läsa i Inrikes Tidningar eller i den 1775 startade Lunds Weckoblad. Helsingborgs-Posten var visserligen under hela 1820-talet en till formatet ytterst obetydlig tidning bestående av fyra enspaltiga sidor, men trots det blev den en av Skånes mest lästa tidningar.

Att den fick så stor spridning berodde mycket på de skickliga medarbetarna. Den egentlige grundaren – Torell var grundare mest till namnet – var den stridbare rektorn vid Helsingborgs skola sedermera kyrkoherden Carl Christian Eberstein. Han var en flitig samhällsdebattör och skrev själv ofta i tidningen hätska artiklar riktade mot stadens styrande och myndigheter. Andra berömda skribenter var kyrkoherden i Kvistofta David Munck af Rosenschöld och medicine doktorn Andreas Andrée. Tidningen fick flera gånger sitt utgivningsbevis indraget på grund av artiklar som ansågs kränkande för vissa personer eller grupper, första gången redan i oktober 1826. Men den kom snart ut igen med nya utgivare och under nytt namn: Nya Helsingborgs-Posten, Nyare Helsingborgs-Posten. År 1830 i oktober åtalades och fälldes dåvarande ansvarige utgivaren H.B. Hammar för en artikel ”Tidens tecken” där skribenten doktor Andrée smädade och förtalade Lunds Universitets yngre lärare och studenter.
Förutom debattartiklar innehöll tidningen annonser och kungörelser, en avdelning ”Inrikes Nyheter” och en ”Utrikes Nyheter”. Dödsfall och uppgifter om resande till och från staden kunde man hitta i nästan varje nummer. ”Strödda Underrättelser” var också en vanlig rubrik. Prenumerationspriset var från början 1 riksdaler 16 sk. banco för den som själv hämtade sina exemplar på tryckeriet. Om man ville få den hemskickad blev det betydligt dyrare. Helsingborgs-Posten kom under 1824 ut en eftermiddag i veckan men från 1825 under olika perioder två respektive tre dagar i veckan fram till 1867. Dels på grund av konkurrens från den mer modernare tidningen Öresunds-Posten (först utgiven 1847 av Oscar Patrik Sturzen-Becker), tappade Helsingborgs Posten sin betydelse och upphörde 1867.