Ragnhild Schlyter

Schlyter, Ragnhild, (1887–1977), konstnär, skulptör, målare, teckningslärare och ciselör, efter 1908 verksam i Helsingborg. Ragnhild Linnéa, född Söderling i Stockholm, var dotter till övermaskinisten John Söderling och Amanda Kling. Fadern var konstnärligt begåvad och uppmuntrade samma anlag hos Ragnhild. Hon utbildade sig vid nuvarande Konstfack, Högre konstindustriella skolan 1902–1908, och var studiekamrat med bland andra Sigrid Hjertén och Vera Nilsson. Hon träffade då även Gustav Schlyter (1885–1941), sedermera Helsingborgs förste stadsombudsman. Gustav friade på en skolfest och efter en kort bekantskap gifte sig Ragnhild med honom 1909. I samband med giftermålet flyttade Ragnhild till Helsingborg och makarna lät bygga sig en stor villa med ateljé i Pålsjö. De fick sönerna Hans Schlyter (1910–1980), sedermera stadsarkitekt i Sundsvall, och Bengt Schlyter (1913–1992), ingenjör. Ragnhild blev även svägerska med konstnären Vavi Schlyter, sedan 1912 gift med Ivar Johnsson. Under ett antal år ägde Ragnhild och Gustav även gården Nyckelbo i Laröd som såldes 1928 till KFUM. Efter Gustavs död sålde Ragnhild Pålsjövillan och flyttade till Tågagatan.

Schlyter arbetade som lärare i ciselering vid tekniska yrkesskolan i Helsingborg 1908–1932 och som lärare i teckning vid stadens högre flickskolor 1908–1949, (ursprungligen Högre elementarskolan för flickor och Nya elementarskolan för flickor). Studieresor gjorde hon bland annat till Tyskland 1912–1922. År 1915 deltog hon i Skånska konstnärslagets utställning, och 1933 anordnade Fredrika Bremer Förbundet hennes utställning i Jacob Hansens hus. År 1938 debuterade hon i Helsingborgs konstförenings salonger och 1943 medverkade hon i deras porträttutställning. En separatutställning hölls på Killbergs konstsalong 1950. Totalt tjugo gånger medverkade hon på Vårutställningen, sista gången 1975. Till hennes hundraårsfirande 1987 hölls en stor minnesutställning på Vikingsberg den 28 november till 17 januari 1988. Förutom skulptör var Schlyter verksam som målare under sin studietid och från och med 1950-talet, främst akvareller och gouacher med blomster- och ofta lokala landskapsmotiv. Som konsthantverkare utförde hon bland annat smycken och fat i koppar och silver.

Schlyter gjorde sig främst känd för sina offentliga gestaltningar. Hennes första offentliga Helsingborgskonstverk var en valurna i koppar, överlämnad till stadsfullmäktige den 18 maj 1909 av ordföranden Malte Sommelius. År 1912 utförde Schlyter två reliefer i granit till ovanför Magnus Stenbocksskolans norra port, föreställande en skrivande pojke och en läsande flicka. Till modell för pojken satt Anders Oxehufwud och till flickan Ellen Björk, gift Naesenius. År 1913 utförde Schlyter en väggrelief med en ängel till gravkapellet på Pålsjö kyrkogård.

Till Rådhusets annex, Norra Strandgatan 9, utförde Schlyter 1924 relieferna Borgaren och Borgfrun. Sonen Hans stod som modell för Borgaren och Sigbritt Svanberg, född Gierow, för Borgfrun. Byggnaden revs 1975. Relieferna återfanns 1983 och våren 2015 sattes de upp på Kulturmagasinets fasad.

En av Schlyters länge mest kända skulpturer Mor och barn utfördes i marmor 1926 till Barnbördshuset och stod i en nisch ovanför huvudentrén. En elev till Schlyter vid Nya elementarskolan för flickor, Greta Maria Strömberg, stod som modell för modern någon gång 1922–1924. Schlyter skapade även granitpelaren med barnmotiv under Mor och barn. Då byggnaden revs 1975 flyttades Mor och barn till hisshallen i förlossningsavdelningen till nya lasarettet. Pelaren försvann, men återfanns 1991 i en skräphög vid panncentralen på Sankta Marias sjukhus. Den flyttades därefter till gamla barnsjukhusets/Medicinhistoriska museets trädgård.

Maken Gustav var en pionjär inom eldbegängelserörelsen och huvudpådrivare bakom Krematoriets uppförande. Till invigningen 1929 skapade Ragnhild Schlyter sandstensreliefen med två kvinnor Avskedet. Rosa Becker, gift Brandstein, stod modell för den vänstra kvinnan. Avskedet satt först ovanför entrén till den runda ceremonihallen och flyttades till dess södra del i samband med tillbyggnationen 1962. Mer känd än Avskedet är den ursprungligen förgyllda skulpturen i driven koppar, Templets genius eller Ängeln med det brinnande hjärtat. Krematoriets arkitekt Ragnar Östberg bestämde dess placering på skorstenen bredvid kupolen. På grund av rökskador togs skulpturen ned 1962 och låg magasinerad i flera decennier, men den har sedermera återställts. Genom att ha utsmyckat både barnbördshuset och krematoriet omskrevs Schlyter som en konstnär som följt helsingborgare från vaggan till graven.

Ytterligare ett av Schlyters mest kända verk är fontänskulpturen i granit Liten sjöjungfru som invigdes i dammen vid Simhallsbadet mot Gustav Adolfs torg 1943.

Utöver dessa offentliga verk har Schlyter utfört många fristående porträttbyster, exempelvis över maken, sönerna, författaren Thea Kellgren, konsulinnan Ese Banck och stadskamreren Wilhelm Nektman, samt många barnskulpturer på beställning. En byst i brons över kapellmästaren Olof Lidner står i Konserthuset. Schlyter spelade själv dagligen på sin flygel även i åttiofemårsåldern, främst Mozart och Chopin.

Från 1929 till sin död förde Schlyter en ”Minnesbok över de döda” på krematoriet för att notera alla personer som kremerats där. Hon utförde också flera utsmyckningar, porträtt- och medaljongreliefer till gravar, såsom till musiklärarinnan Elin-Urban Olsson (1888–1925) vid krematoriets kolumbarium, och grosshandlaren och donatorn Johan Adolf Leonard Löfstedt (1849–1934) på Donationskyrkogården. Utanför Helsingborg har Schlyter även utfört gravutsmyckningar exempelvis till ordföranden i svenska eldbegängelseföreningen Gustav Kinell (1847–1935) vid Norra krematoriet i Stockholm, samt konstnären Karl Tirén (1869–1955) i Abisko. Hon har även utfört porträttet och blomsterrelieferna till sin egen grav som hon delar med Gustav i krematoriet.

AH

Urval källor ur makarna Aagesunds samling av tidningsurklipp, Helsingborgs museums arkiv:

Ulla Stenfeldt, ”Mötet med aktiv 85-årig konstnärinna: Skönt när kvinnor klarar sig på egen hand och inte är ekonomiskt beroende av en man”, Helsingborgs Dagblad, 1972-08-26.

Ej angiven författare, ”Två flitiga och välartade skolbarn”, Helsingborgs Dagblad, 1973-06-01.

Ej angiven författare, ”Moder och barn”, Helsingborgs Dagblad, 1973-09-10.

Ej angiven författare, ”Den välartade skolgossen på Magnus Stenbocksskolan bor i La Grange, Texas, USA!” Helsingborgs Dagblad, 1974-08-21.

THEO, ”Ängeln med det brinnande hjärtat”, Helsingborgs Dagblad, 1975-03-02.

Jonas Nilsson, ”I år skulle hon fyllt 100: Helsingborgs egen skulptör”, Helsingborgs Dagblad, 1987-10-22.

Birgitta Lööf, ”Ragnhild Schlyter på Vikingsberg: Gav staden odödliga skulpturer”, Helsingborgs Dagblad, 1987-11-27.

Jonas Nilsson, ”Känd helsingborgsskulptur har åter lyfts fram i ljuset”, Helsingborgs Dagblad, 1993-01-16.