Nils G. Enert

Nils Gustaf Enert (1877–1964), läroverksadjunkt i Helsingborg 1909–1943, kommunpolitiker och innehavare av många andra förtroendeuppdrag inom staden.

Enert föddes i Träne i Kristianstads kommun den 9 oktober 1877 och var son till kantorn Gustaf Svensson och Sophia Dorothea Helena Orstadius. Enert antog sitt efternamn genom att vända på sin födelsesockens namn och justera stavningen. Han avlade studentexamen i Kristianstad 1896 och en fil.kand. i Lund 1903. Den 5 september 1905 gifte han sig med Helene Nielsine Nilsson. De fick sonen Gustav och döttrarna Hjördis och Åsfrid.

Efter fyra års lärartjänst på skolor i Stockholm utnämndes Enert 1909 som adjunkt i svenska, historia och geografi vid Högre allmänna läroverket för gossar (f.d. Nicolaiskolan). Förutom på Gossläroverket blev Enert lärare vid Handelsgymnasiet 1911 och Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor 1913. År 1920–1922 var han även Skolöverstyrelsens ombud vid realskolexamen i Osby, Klippan och Hässleholm. Bland sina elever var Enert känd som ”Tomten”, dels för sitt karakteristiska pipskägg, främst för sitt vänliga, omhändertagande och humoristiska sätt, både som lärare och privatperson. Enert var också en högt uppskattad talare och föredragshållare. Han bodde i villa Rosengården på Olympia, Magnus Erikssons gata 9.

Inom Helsingborgs kommunpolitik var Enert ledamot av drätselkammaren 1919–1942 och stadsfullmäktige 1921–1942 samt ordförande för Borgerliga valmansförbundet 1925–1938. Han var dessutom ledamot i beredningsutskottet, generalplanskommittén, historiekommittén, beredningsnämnden för lasarettet samt vice ordförande i direktionen för Kungshult. Vidare var han huvudman och styrelseledamot i Helsingborgs nya sparbank, mångårigt ordförande i Helsingborgs Trädgårdsförening, Helsingborgs Djurskyddsförening och i lokalavdelningen för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, samt viceordförande för Helmarestaurangerna, Helsingborgs Turisttrafikförening och Föreningen Nordens lokalavdelning. Som förste ordförande för Helsingborgs radiobyggnadsförening och Radiotjänsts ombud i staden var Enert stadens kanske främsta radiopionjär.

Enert var därutöver aktiv i Rotary och han var en framträdande ordensbroder inom Svenska Frimurare Orden. År 1930–1940 var han ämbetsman i Logen Kärnan och 1940–1959 Ordförande Mästare för logen Carl X Gustaf. Hans porträtt hänger i Frimurarhusets matsal.

Enert tilldelades Helsingborgsmedaljen 1952. Han är gravsatt vid Krematoriet.

Författare: Agardh Hjärne

Källor:

M. Henriksson & M. Hallberg, Läroverkskollegierna 1923: Biografier och porträtt (1924), sida 157.

”Nils G. Enert avliden”, Helsingborgs Dagblad, 1964-04-15.

Axel Wendin, ”Nils Enert – några minnesbilder” & Carl Landgren, ”Nils Enert: Insatser vid sidan av lärarkallet”, i Minnen från Hälsingborg och dess skola: Häfte 31 (1964), sida 101–106.