Frimurarhuset

Frimurarhuset är ett exempel på den arkitektur som från slutet av 1800-talet kom att känneteckna Stortorgets bebyggelse

Frimurarhuset, fastighet vid Stortorget invigd 1890. Ritningarna till huset var gjorda av dels stadsarkitekt Mauritz Frohm, dels stadsarkitekt Alfred Hellerström, se Arkitektur. Frohms stil var präglad av en äldre tids syn på arkitektur, vilket fick den ovanliga följden att två veckor efter det att grundstenen lagts, anhöll livmedikus Johan Janne Hafström (den drivande kraften inom Frimurarrörelsen i Helsingborg) hos byggnadsnämnden att få byta ut fasadritningarna mot Stortorget. De nya hade utformats av den unge Stockholmsarkitekten Alfred Hellerström som ett italienskt renässanspalats. Övriga ritningar var dock fortfarande Frohms. Huset fick således en arkitekt för fasaden mot Stortorget (framsidan) och en för fasaden mot Norra Kyrkogatan (baksidan). Fasaden åt framsidan tog upp lite av den gamla Högvaktsbyggnadens arkitektur, se Byggnaden Högvakten, i valven kring fönstren.
Året efter invigningen flyttade Killbergs bokhandel, se Bokhandlare och antikvariat, in i den ena halvan av huset och A. Wollmers herrskrädderi i den andra. Våningen ovanför inrymde en bank och en av de första var Kristianstads Enskilda Bank AB samt en av stadens första kinematografer. Dessutom hade poliskommissarien sitt tjänsterum där fram till att polisen flyttade in i det nya rådhuset 1897. Även stadsfullmäktige hade en del sammanträden där fram till rådhusets färdigställande. Killbergs, som under en del år hade utställningslokaler och pianomagasin på andra våningen, disponerar fortfarande hela bottenvåningen. Resten av huset inrymmer lokaler för Frimurarorden. SG

Läs mera: Jonas Haas, ”Frimurarlogens nya ordenshus…”, Kring Kärnan 27 (1998).