Gustav Rudberg

Självporträtt av Gustav Rudberg.
Självporträtt av Gustav Rudberg, troligen 1970-tal. Tillhör Helsingborgs museum.

Gustav Rudberg (1915–2001), konstnär, målare och grafiker, mest känd för sitt ljus- och ögonblicksbetonade landskaps- och martinmåleri från Ven. Rudberg föddes i Stockholm, men växte delvis upp på Ven där hans morfar var möllare. Fadern Karl-Gustav Rudberg kom att bli kommendör i marinen och modern Olga Gustavsson var av skånsk bondsläkt. Våren 1933 mönstrade Rudberg som kockjungman ombord skonaren Rita av Hven och började samtidigt teckna genom en korrespondenskurs. År 1934 flyttade han till Köpenhamn och utbildade sig först vid Brandts teckningsskola med kopieringsundervisning på Glyptoteket. Han antogs till Köpenhamns konstakademi 1935–1937 under lärarna Aksel Jørgensen och Kræsten Iversen och tog bestående intryck från den danska Bornholmsskolan. Efter att ha hamnat i slagsmål med en grupp danska nazister nödgades han lämna Danmark. År 1938–1943 fortsatte Rudberg vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm under Isaac Grünewald och Otte Sköld.

Med konstnären Bertil Sjöberg vistades Rudberg 1939–1941 i Spanien och på Ibiza. På Ibiza målade han bland annat hushållerskan ”Pekka”. Genom den svenska ministerns förmedling fick Rudberg även kopiera målningar på Pradomuseet i Madrid. Han valde att måla Diego Vélazquez monumentala mästerverk Spinnerskorna. Kopian kom att hänga i Gustavianska salen på Hotell Mollberg. Efter spanienresan benämndes Rudberg ofta ”Spanien-Gustav”.

År 1942 gifte Rudberg sig med gymnastikdirektören och prästdottern Ellen Lindberg, född på Ven, där paret kom att bo sommartid i ett ärvt hus. De fick döttrarna Mariann, Monica och Susanne. Rudberg var en social sällskapsmänniska som ofta hade andra konstnärer omkring sig. Från år 1948 tillbringades vintrarna normalt i Stockholm, med en ateljé i Bromma sedan 1951. I hela sitt konstnärsliv stod Rudberg fast vid en äldre, mer romantisk målartradition medan de flesta av hans generationskamrater följde efterkrigstidens modernistiska strömningar. Han har ofta, fastän missvisande, kallats för ”Sveriges siste friluftsmålare”. Främst känd för sitt oljemåleri ägnade han sig även åt teckningar och akvareller, samt från och med 1955 grafik med färglitografier.

Genom Ven är Rudberg främst ihågkommen och hyllad i Landskrona, men han var även aktiv i Helsingborg, och hade sin adress på Rektorsgatan 9 åtminstone 1946–1949. På Vikingsbergs konstmuseums vårutställning debuterade han 1943 med tre målningar med spanskt motiv. Sedan var han representerad på vårutställningen varje år till och med 1950, då han också ingick i juryn. Han återkom som utställare på vårutställningen åtminstone 1953, 1962 och 1965. Våren 1946 arrangerade han tillsammans med Bengt Orup och Stig-Gösta Lindh-Ryberg en uppmärksammad och medvetet provokativ utställning på Jacob Hansens hus. Vårterminen 1948 inträdde han som målerilärare vid Helsingborgs Konstskola som låg på Järnvägsgatan. Som elev hade han bland andra Gustav Arne. Samma år i december 1948 deltog Rudberg även på Killbergs Konstsalongs vinterutställning, och i september 1950 höll han en separatutställning där. Tillsammans med nordvästskåningarna Arne, Orup, Lennart Rosensohn och Bengt Ossler invigde Rudberg Steijners konstsalong i Palladiumhuset, december 1951.

Till dåvarande Praktiska mellanskolan (Clemensskolan) utförde Rudberg 1951 monumentalmålningen Skånekust. Han är representerad med omkring tjugo målningar och litografier på Helsingborgs museum.

Författare: Agardh Hjärne

Urval källor:

Utställningskataloger för Vikingsbergs konstmuseums vårutställningar.

”Entusiasm och målarflit”, Helsingborgs Dagblad, 1948-03-07.

G.E., ”Gustav Rudbergs utställning”, Helsingborgs Dagblad, 1950-09-21.

Eugen Wretholm, Gustav Rudberg (1980).

Edvard Mats & Stig Johansson, Målaren Gustav Rudberg (1989).

Thomas Millroth & Nils Petter Sundgren, Gustav Rudberg: Teckningar och akvareller (1996).

Gunn Havsén, Konstliv på Ven (1998).