Biografer

roxy

Roxybiografen annonserar för storfilmen ”Ringaren i Notre Dame”, 13 juli 1942

Biografer. Biografhistorien i Helsingborg börjde med sporadiska visningar för att visa den sensationella uppfinningen med rörliga bilder. En av de allra första filmvisningarna i staden ägde sannolikt rum sommaren 1896 i ridhuset på Fågelsångsgatan. I Godtemplarhuset på Carl Krooks gata 8–10 fanns biografen Folkteatern, som startade sent på 1890-talet och fanns kvar fram till 1905. Något år därefter öppnades där åter en filmsalong, nu under namnet Stora Konsertbiografen. Den upphörde efter en tid men återkom 1909 som Stora biografen, namnändrad 1914 till Metropol och omkring 1924 till Scala. Biografen stängdes 1971 och öppnades åter i Coronafilms regi perioden 1976–1985 men stängdes för gott 1985.
Flera mer eller mindre tillfälliga biografer har funnits från 1900-talets början. Redan 1902 etablerade Carl G. Boisen en ”Kinematograf-teater” i källaren till hotel d’Angleterre på Järnvägsgatan 13. På Industri- och hantverksutställningen 1903 gavs filmföreställningar med ljud (!) och vid jul samma år uppmärksammades helsingborgarna på att ”Edisons lefvande bilder” förevisades i Godtemplarsalen i Stattena. Helsingborgs Kinematograf-teater öppnades 1904 i Möllegränden 2. Här visades film fram till 1908, varefter ägarna istället öppnade Continentalbiografen i det s.k. Continentalpalatset. Bion bytte sedan namn till Svea-biografen och från 1909 till omkring 1918 hette den Scala-teatern, året därpå Regina. Den levde kvar till 1926 då lokalerna byggdes om för att inrymma Göteborgs Bank AB (nuvarande Harrys restaurang). Biograph-Teatern, som öppnades 1904 i Frimurarlogens hus, ovanpå Killbergs vid Stortorget blev bara några månader gammal. Brister i brandskyddet tvingade biografen att stänga.

Capitol och Sandrew var tidigare namn på Astoriabiografen i Konserthuset. Arkivbild Ulf Rigstam

Capitol och Sandrew var tidigare namn på Astoriabiografen i Konserthuset. Arkivbild Ulf Rigstam

År 1905 öppnade Kärnan-biografen på Kullagatan 26 och samma år Södra Kinematografen, Södran kallad, på Trädgårdsgatan 5. Året därpå annonseras om Kinematograf-teatern på Bollbrogatan 12 och Kristinehall-biografen med adress Karl Johans gata 2. I det 1906 nybyggda Folkets hus uppläts A-salen till Teatervarietén, även kallad Folkets hus kinematograf som var igång till 1924.
Åren kring 1908–10 återfinns Södra Kinematografen på Carl Krooks gata 13 efter en flyttning från Trädgårdsgatan. Ägarna öppnade 1908 även Biorama på Möllegränden 3. Den slog igen 1912 och hade då bytt namn till Fenix. På Järnvägsgatan 23 etablerades 1907 Citybiografen som fanns kvar till 1918. En kort levnad hade Mimerbiografen på Långvinkelsgatan, öppnad 1913 och namnändrad 1916 till Kvarnen. Denna biograf drevs av en loge inom IOGT som hade verksamhet i huset. Biografverksamheten upphörde omkring 1917. År 1918 blev det åter bio på Järnvägsgatan 13 då Imperial öppnade. Den ändrades 1927 namn till Rialto och ännu en gång omkring 1930 till China men upphörde kort därefter.
På våren 1918 öppnades Svea-teatern på Södra Kyrkogatan 7. Spanska sjukan härjade emellertid och biografen stängdes en tid men på hösten samma år öppnades den igen, då under namnet Odéon. Den stängdes den 4 december 1983. Numera inrymmer Odéon-huset sedan flera år en restaurang och nattklubb.
Röda Kvarn på Karlsgatan, ritad av Ola Anderson och öppnad i april 1918, är den enda biograf från filmens första stora glansperiod på 1920-talet som fortfarande visar film. Salongen innehöll från början såväl pelare och stuckaturer men vid en renovering på 1940-talet revs detta och balkongerna i betong tillkom samtidigt som inredningen moderniserades. Biografen stängdes i november 1986 och öppnades åter i Folkets bios regi 1987. Biografen genomgick en stor ombyggnad kring år 2000 och innehåller numera två salonger.

Öppningsannons för biografen Saga på Drottninggatan, 23 oktober 1940

Öppningsannons för biografen Saga på Drottninggatan, 23 oktober 1940

År 1928 tillkom Roxy på Nytorgsgatan 28, där sedan 1962 Adventskyrkan är inrymd. År 1932 invigdes en biograf, ritad av Sven Markelius, i det då nybyggda Konserthuset. Under den första tiden verksam under namnet Konserthusbiografen, kort därefter namnändrad till Capitol och så småningom till Sandrewbiografen, på 1970-talet moderniserad och utbyggd till tre biosalonger. Invigningsfilm 1 september 1932 var ”En timme med dig”, där Maurice Chevalier gjorde huvudrollen. År 2005 köptes Sandrew-biograferna av Triangelfilm och fick namnet Astoria. Biografen stängdes den 27/4 2006.
En av stadens stora premiärbiografer var SF-ägda Palladium, vid Bollbrogatan/Kaliforniegatan, som invigdes 1935 och gick i graven 1986. Sista visade film var klassikern ”Casablanca” med Ingrid Bergman. Efter mer än ett halvsekel som biopalats, känt inte minst för storslagna amerikanska show- och dansfilmer, har Palladium-huset omvandlats till ”nöjestempel”. Med storslagna mått var även Saga-biografen på Drottninggatan 78, som invigdes i oktober 1940 med filmen ”Rebecka”. Saga bestod fram till den 12 mars 1987. Sista filmen som visades var ”The Golden Child” med Eddy Murphy. Från senare årtionden kan erinras om Spegeln på Södergatan, invigd av Edvin Adolphson 1961. Premiärfilm var Göran Genteles ”Sängkammartjuven” med Jarl Kulle och Gaby Stenberg. Spegeln stängdes i början av maj 1994 och lokalen är numera affär. Den sista filmen var ”Tombstone”. Ett verkligt biopalats med åtta visningssalonger för samtidiga visningar är Filmstaden på Södergatan, öppnad 1986 och ännu år 2012 öppen.

Saga, den sedan länge nedlagda biografen på Drottninggatan. Arkivbild Ulf Rigstam

Saga, den sedan länge nedlagda biografen på Drottninggatan. Arkivbild Ulf Rigstam

TRE PROFILER I HELSINGBORGS BIOVÄRLD

Annons från den 23 mars 1942

Annons från den 23 mars 1942

Efter ljudfilmens genombrott försvann mer eller mindre över en biokväll de under stumfilmsepoken viktiga biografmusikerna. I Helsingborg är det tre lokalt välkända musikerprofiler som bör nämnas: På gamla Scala i Godtemplarhuset på Söder styrde under flera decennier kapellmästare Carl ”Pålle” Pålsson som tecknas som en “färgstark och gladlynt herre” och arbetade inte bara på Scala utan också med t.ex. Teater-Varietén i Folkets hus. På stumfilmsbiografen Röda Kvarn på Karlsgatan sköttes det musikaliska ackompanjemanget av Gösta Fogelberg som också gav fina musikstunder i Öresundsparken eller vid Terrasstrapporna.
Den tredje biografprofilen är kapellmästare Fredy Lindberg på Odéon-biografen. Redan i februari 1918 kunde Fredy L. med sin solistensemble inviga Svea-teatern (tidigare namn på Odeon) med den danska stumfilmen Pax Aeterna. På Svea–Odéon skulle han stanna livet ut, de sista decennierna som föreståndare. Fredy Lindberg ansvarade även under flera år för musiken på Fredriksdalsteatern. Se även Musikliv. KEA

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar finns fler foton med koppling till olika biografer i Helsingborg, se t ex.: [1].

Se också Kungliga bibliotekets samling av bio-affischer från Helsingborg: [[2]]