Rådhus

Gamla rådhuset.

Det första omnämnandet av ett Rådhus i Helsingborg är från 1511. Det första rådhuset nedanför Landborgen låg troligen i området kring mariakyrkan, möjligen på Södra Kyrkogatan mitt för kyrkans sydportal (Södra Kyrkogatan 16–18) fram till kriget 1676–79 då huset förstördes, inklusive en stor del av stadens arkiv. Under kommande år fanns ingen fast lokal för borgmästare och råd utan man fick hyra in sig hos olika fastighetsägare. Den längsta vistelsen under denna period blev i ett hus i hörnet av nuvarande Konsul Trapps plats (väster om Terrasstrapporna) och Norra Storgatan. Hit flyttade man i början av 1690-talet. Här inrymdes magistraten, Borgerskapets äldste och Sjötullen. År 1761 köpte staden fastigheten och rustade upp den. På 1790-talet stod man åter inför behovet av en renovering samtidigt som tanken väcktes på ett nytt rådhus istället för att renovera den äldre byggnaden. Efter en tids utredande beslöts att uppdra åt byggmästare Hans Henrik Wendorff (se Byggare) att utarbeta ritningar och genomföra byggnationen av det rådhus som i senare tider skulle bli kallat ”gamla” rådhuset. Ritningarna modifierades av hovarkitekt Gustaf af Sillén innan de godkändes av Kungl. Maj:t.

Platsen bestämdes slutligen till Stortorgets västra del (ungefär där Magnus Stenbocksstatyn numera står). [1]. Invigningen skedde år 1800 I rådhuset fanns då bl.a. plats för allmän rådstuga, magistrat, arkiv, sjötull och häkteslokaler. Huset försågs 1859 med ett klocktorn (Roothens klocka) [2]. Redan på 1860-talet, då staden börjat växa explosionsartat, visade sig rådhuset vara för litet för att motsvara stadens behov av rådslokaler, varför man så smått började planera för ett nytt och större rådhus. Det rådde länge oenighet om placeringen av detta. En kommitté tillsattes vilken hade sitt första möte den 24 mars 1886. Mycket av dess arbete gick inledningsvis ut på att lokalisera byggnaden i förhållande till Stortorget och Drottninggatan.

Det nya rådhuset, uppfört 1892-1897.

Det nya rådhuset

År 1889 utlystes så en arkitekttävling i vilken Alfred Hellerström vann första pris. I det Hellerströmska rådhuset inrymdes från början även polis och brandkår. Tre år senare var bygget igång [3] och i april det året var så mycket klart att brandkåren kunde flytta in i den norra delen [4]. Höjdskillnaden till Drottninggatan innebar att vagnarna fick rullas ut och in med hjälp av ramper. Den 9 januari 1897 skedde invigningen som förrättades av landshövding Robert Dickson. Det gamla rådhuset revs sommaren 1897. Klockan i tornet flyttades i samband med rivningen till ”gamla” läroverket vid Bergaliden. Den största exteriöra förändring som skett sedan invigningen var igensättningen av de öppningar mot Drottninggatan som tidigare använts av brandkåren. I samband med att brandkåren motoriserades fick man flytta ut till ett nybyggt garage norr om Rådhuset. Se även Brandförsvar.
Arkitektur

Det nya (nuvarande) rådhuset vid Stortorget/ Stallgatan/Drottninggatan stod färdigt för invigning den 9 januari 1897. Rådhuset, som byggdes 1892–96, är ”ett mäktigt uttryck för andan och smaken i den stad som brukar kallas konsulernas Helsingborg”, skriver Torkel Eriksson i sin bok om Rådhuset. Alfred Hellerströms rådhus är byggt i nygotisk stil. Den väldiga byggnaden med sitt 65 m höga klocktorn, det senare möjligen inspirerat av den berömda kampanilen i Venedig, är den kanske jämte Kärnan mest iögonfallande byggnaden i Hbg, ett arkitektoniskt spännande byggnadsverk som väcker både förundran och beundran. Vad beträffar den nygotiska byggnadsstilen förenas här drag av både baltisk Holzentor, tysk, italiensk, nederländsk och engelsk gotik, samtidigt som det är en omisskännlig 1800-talsbyggnad.
Konstnärlig utsmyckning

Rådhuset är även rikt på konstnärlig utsmyckning. Fasaderna mot Stortorget och Drottninggatan pryds av bronsskulpturer i stort format, signerade Albert von Stockenström (son till dåvarande borgmästaren i Hbg, Erik von Stockenström). De tre meter höga skulpturer som ses på västfasaden föreställer Rättvisan och Rättskipningen, den senare personifierad av en medeltida riddare med svärd. Skulpturerna på sydfasaden är två meter höga och föreställer en medeltida borgmästare och en borgarfru. Glasmålningarna i Rådhuset tillkom på initiativ av konsul Oscar Trapp. Sju av de berömda glasmålningarna sitter i paradvåningens stora spetsbågiga fönster mot Drottninggatan och de övriga i trapphallen. De förstnämnda är numera belysta och kan alltså ses utifrån gatan när det är mörkt. De nio målningarna är i stort format och skildrar historiska händelser med Helsingborgsanknytning. De tre fönstren i trapphallen har medeltida motiv och de sex övriga motiv från 1600-, 1700- och 1800-talen. Det tionde fönstret visar riksdagens högtidliga öppnande i Stockholm det år då Rådhuset invigdes. Glasfönstren utfördes i Stockholm av firman Neumann & Vogels Glasmålerianstalt och kartongerna är målade av den kände historiemålaren Gustaf Cederström. De historiska händelser som konstnären skildrar är följande: Trekungamötet i Hbg år 1310, drottning Margareta friger kung Albrekt av Mecklenburg år 1395, Erik av Pommern förnyar Helsingborgs stadsprivilegier år 1414, Karl X Gustav landstiger i Hbg år 1658, Karl XI befaller att Helsingborgs befästningar skall förstöras år 1680, Magnus Stenbocks intåg i Hbg år 1710, Karl Johan Bernadotte anländer till Sverige och Hbg år 1810, Oscar I besöker Hbg 1846 och Oscar II vid riksdagens öppnande år 1897.
I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du fler bilder på Helsingborgs rådhus, bl.a.: [[5]] & [[6]]

Läs mer: Margit Rooth, ”Rådhusfejden i Helsingborg 1796–1798”, Kring Kärnan 24 (1995); Torkel Eriksson, ”Rådhuset i Helsingborg” (1996). I museisamlingarna finns föremål och bilder med koppling till Rådhuset, se t ex. [7].