Nöjesliv

Skogshem i Raus plantering.

Nöjesliv. Helsingborg är, och har länge varit, en krogtät stad. En redogörelse av Helsingborgskännaren Anders Borg om förhållanden på 1850–60-talen om stadens krogliv visar detta med tydlighet. Liksom i början av 2000-talet är kroglivet på Borgs ungdomstid starkt koncentrerat kring Stortorget (eller Stora torget som det förr kallades) och kvarteren däromkring. Flertalet av Borgs krogar var av enklare slag som t.ex. den beryktade sjömanskrogen Skandinavien belägen ungefär på platsen för nuvarande SE-bankens hus i torgets västra del. Krogen ägdes på Borgs tid av änkefru Lindberg med den drevs först av herr Meijer och senare av herr Strufve samt senare av Sven Bergström, som kallades för ”Sven Patrull”, ett öknamn syftande på att han tidigare varit kustroddare och då haft sin arbetsplats förlagd till det lilla röda hus, tullboden, som låg väster om gamla rådhuset, beläget åren 1796–1897 där i dag Magnus Stenbocksstatyn står.
Omedelbart öster om krogen Skandinavien gick en liten gata snett upp till Norra Kyrkogatan. På andra sidan låg Byggnaden Högvakten där husarskvadronen var förlagd. Granne till Högvakten var legendariska Hotell Munthe, ett av stadens mer respekterade näringsställen. Det var här som omtalade husfrun Bengta Knutsson under en period stod för kosthållet. På platsen för Munthes krog uppfördes senare stadens mest eleganta hotell och restaurang, Grand Hotel. Innan vi går vidare stöter vi vid Lilla Torggatan på ytterligare två ställen. Det ena drevs av Bengt Månsson och det andra av konditorn Johan Jansson. Vi följer med Borg upp till Hotell Mollberg, redan vid denna tid stadens mest exklusiva mötesplats för det nöjeslystna Helsingborg. På Borgs tid var danskfödde Anton Julius Christensen krögare på Mollberg. Intill Mollbergskomplexet fanns ytterligare två näringsställen i den östra delen av torget. Ett av dessa drevs av krögaren Sjöberg. På lilla torgplatsen framför Terrasstrapporna låg på 1870-talet en rad hus inrymmande bl.a. stadens poststation. Vi följer nu Stortorgets norra sida och kommer väster om Norra Storgatan till Arnhamnska gården där Carl Ifverson (1815–1885) drev en krog på 1860-talet. Väster om Kullagatan hade bagaren och handelsmannen Carl Flyborg (se Flyborg (släkten)) som hyresgäst krogen Skarpa hörnan.
På somrarna, berättar Borg vidare om det populära nöjesetablissementet Hälsan, där den förutnämnda Bengta Knutsson också här stod för kosthållet. Ett annat sommarnäringsställe var Svea trädgård som låg i nordvästra hörnet av Norra Strandgatan och Kolmätaregränden, ett drygt stenkast från den beryktade krogen Hotell Öresund. Åren kring sekelskiftet 1800–1900 var det liksom i senare tider Helsingör som lockade många ungdomar att ta färjan dit för att roa sig. I Helsingör fanns t.ex. det välbesökta Sommerlyst med varieté och ”syngepiger”. I Helsingborg kunde man roa sig på exempelvis Fridhem och Sommarlust i Raus plantering, men dessa stängdes till följd av konkurrensen från Folkets park (se Sundspärlan) som öppnade 1895. I stället öppnades två andra nöjesställen i Planteringen, Oscarsro, vid AB Plåtförädling och Skogshem, öster om Triangeln. Den förstnämnda satsade på familjefester, medan den senare blev känd för sina tidvis stökiga lördagsdanser.
Mitt emot Terrassrestaurangen fanns en halvcirkelformad musikpaviljong, där det om sommarkvällarna på 1940- och -50-talen spelades underhållningsmusik av bl.a. Gösta Fogelbergs ensemble, Malte Johnsons orkester var där liksom Arne Hülphers, Svend Asmussen, Simon Brehm m.fl. Platsen med serveringsbord på östra sidan om Terrasstrapporna var en populär träffpunkt för stadens ungdom under sommaren, SveasalenHolländaregatan och Södrans danssalong i Folkets hus likaså. Aveny var ett populärt dansställe under 1950-talet och tidigt på 1960-talet. Det startades av Gösta Tönne år 1948. Under tidigare år var dansrestaurangen känd under namnen Centrum (1930-talet) och Czardas (från 1941). Restaurangskolan har under en del år använt lokalerna. Så småningom blev det kontor i den gamla dansrestaurangen. På 1960-talet roade sig det unga Helsingborg på bl.a. diskoteket Michelle vid Billeplatsen, Adam och Eva, (Continental el. ”Contan”), diskoteket Triana på Södergatan 39. Därutöver fanns Sjöcrona, gamla Folkparken, som blev Pärlan med gammeldanskvällar och senare Sundspärlan.
Under 1980-talet kom nya nöjesställen som: – La Dolce Vita, vid Billeplatsen. Här fanns en av de första pizzarestaurangerna där det också under 1980-talet blev en populär klubb. Andra populära ställen under detta decennium var: – Club 84, Sundspärlan – Ceasar’s Palace (Bollbrogatan) – Mogambo som sen blev Q (Prästgatan) – Star som sen blev Lennons (Springpostgränden) – Rockpiren (Restaurang Parapeten) – Dag och Natt (gamla karantänen, Gröningen) – Spiltan (Kullagatan) – Manhattan (Järnvägsgatan) – Källarkrogen (Hamntorget) Under 1900-talets sista decennium fanns exempelvis följande platser att roa sig på: – Zansibar, på Kullagatan. – Bygget, Järnvägsgatan. Rockställe som också blev en stor scen för technomusiken under andra hälften av 1990-talet. – The Tivoli, Hamntorget. Långlivad livescen för all sorts musik. – Marina Plaza – Le Cardinal – BenzinBar, Billeplatsen. Några av de ställen som tillkom under 2000-talets första hälft var; Arom, Cantina West, Harrys Pub, Hollywood & Melrose, Sweet och Tempel. Se även Dansorkestrar, Jazz i Helsingborg och Musikliv.