Inkorporeringar

Inkorporeringar, fram till 1787 bestod staden dels av området inom tullarna (i princip området nedanför landborgen mellan nuvarande Sankt Jörgens plats och Trädgårdsgatan), dels av såväl vångar (privata ängar och odlade åkrar) som fälader (stadens jordar av utmarker vilka främst nyttjades som betesmarker för de många kreaturen som fanns). Någon sammanhängande gräns omfattande dessa områden fanns inte. Mot slutet av 1700-talet uppstod frågan om att skapa en sammanhängande gräns mellan staden och omkringliggande byar. På tinget i Mörarp bestämdes på hösten 1782 stadens nya gränser. Utstakningen skedde 1787 och gränserna fastlades året därpå. Efter de beräkningar som gjorts skulle staden ha fått ca 300 tunnland utmark ytterligare, men man tackade nej då man ansåg att det aktuella området (Raus plantering) skulle kräva ett alltför stort vägunderhåll och att det för övrigt i stort sett enbart bestod av flygsandsfält.

Till staden gränsade i norr och öster Helsingborgs landsförsamling eller de områden som omfattade de stora ägorna Sofiero, Pålsjö, byarna Filborna och Västra Ramlösa samt några ägor inne i staden bl.a. längs nuvarande Hälsovägen. I söder låg Raus socken med byarna Köpinge, Raus, Pålstorp och Örby.

Gränserna behölls i stort fram till början av 1900-talet då ett stort antal inkorporeringar skedde. Den första skedde den 1 januari 1905 då de delar av landsförsamlingen som legat inom stadens gränser övertogs. Dessa var bl.a. området kring Hälsans dalgång (nuvarande Hälsovägen), del av Röamölla, de utskiftade ägorna vid Fäladen och vångarna i norr. Efter det att inkorporeringen skett överfördes även de resterande jordarna som hört till Ladugårdshus i Stattena.

Nästa inkorporering skedde den 1 januari 1914 och omfattade den del av landsförsamlingen som innehöll Pålsjö, Senderöd samt bl.a. Pålsjöstrand och Gravarna. Dessutom övergick även Gyhult (se Gyhults gård) Brohult samt Hästhagen (som tillhört landsförsamlingen men legat inom Raus kommun). Fyra år senare, den 1 januari 1918 var det åter dags och denna gången omfattades hela Raus kommun. År 1919 inkorporerades Gåsebäck och den del av Helsingborgs landsförsamling som omfattade bl.a. Filborna och Västra Ramlösa byar. Året därpå överfördes Kungshult och en mindre del mellan Gyhult och Väla gård.

Nästa stora utvidgning skedde vid den större kommunsammanslagning som ägde rum över hela landet den 1 januari 1971. UR

LÄS MERA: Boris Schönbeck, ”Helsingborg kring sekelskiftet 1900”, Chalmers rapport 2000:4, (2000); ”Hus i Helsingborg 1850–1920”, Konsthögskolans Arkitekturskola, (1983).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *