Stattena

Stattena på karta från 1941. Stadsbyggnadskontoret

Stattena, stadsdel som fått sitt namn efter en under 1700-talets första hälft anlagd krog med namnet Statt Ena (Stå ena). Stattena utvecklades efterhand till att bli en betydelsefull förstad till Helsingborg. Mycket tack vare att huvudvägen till och från Helsingborg och upplandet gick här igenom, där också en vägdelning mot Kullen (nuv. Ringstorpsvägen/Kullavägen) gjorde Stattena till en viktig knutpunkt. Anläggandet av Hälsovägen, öppnad för allmänheten 1854, förbättrade ytterligare vägförbindelserna.

Stattena på ett modernt flygfoto. Stadsbyggnadskontoret

År 1851 utbröt en brand i krogen Statt Ena som genom eldens spridning orsakade att ”sjutton skorstenar stodo nakna” efter branden. Krogen upphörde, men snart byggdes nytt, stadsdelen expanderade raskt och blev med tiden av betydande storlek. Åren kring sekelskiftet 1900 skedde en omfattande byggnation. I Stattena fanns de flesta näringsverksamheterna representerade och samhället var så gott som självförsörjande.

Ett välbesökt evenemang var Stattena-expon

Spårvägen fick 1903 en ändstation här. Fram till 1905 hörde Stattena till Helsingborgs landsförsamling, men blev detta år inkorporerat till staden. Hantverk och småindustrier har varit dominerande. Bland de större som funnits kan nämnas Argus underkläder AB, AB chokladfabriken Coralli, Helsingborgs choklad- & konfektfabrik Kärnan AB, Helsingborgs Jäst- & Spritfabrik, Carl Bengtssons bageri, P. Jönssons skyffelfabrik, Nya Ättikfabriken, ett par Bryggerier och konservfabrik. Kvar i vår tid finns den största, AB Leo (Pfizer). I början på 1960-talet blev landsvägen dock det gamla Stattenas öde, då en omfattande breddning påbörjades. Större delen av den äldre bebyggelsen revs och ersattes med nya, större hyresfastigheter, varuhus och ett nytt centrum växte fram, färdigt 1975. Inv. 2005 var 2 549.

Läs mera: K.E. Olsson (Ander) ”Statt Ena & Möllerna på Wången” (1985); K.E. Ander, ”Hus och folk i Stattena” (2001).