Hälsovägen

I fonden trapporna upp till Vikingsberg.

I fonden trapporna upp till Vikingsberg.

Hälsovägen, leder till den i dag starkt trafikerade leden, E4:an norrut från staden, från början kallad ”Nya vägen”. Dess föregångare, med en något annorlunda sträckning, kallades ”Möllevägen” och var ännu vid mitten av 1800-talet en smal, sumpig och knappt framkomlig väg. Sedan århundraden tillbaka hade i stället Liden (se Långvinkelsgatan) varit den viktiga utfarten mot upplandet. Vid början av 1850-talet påbörjades anläggandet av nuvarande Hälsovägen som öppnades för allmänheten 1854. Den hade inte minst stor betydelse för nöjes- och brunnsanläggningen Hälsan, där dåvarande ägaren Jacob Balabrega året därpå hade en ny danssal och park färdig. År 1901 breddades vägen sedan staden förvärvat området vid Sankt Jörgens plats ända upp till Tågaborg. År 1921 anlades spårvägsförbindelse på Hälsovägen för linjen till Tågaborg/Senderöd. Linjen gick från början genom Hälsovägen via en nyanlagd vägslinga genom det tidigare industriområdet (numera gång- och cykelvägen genom Kopparmölleparken). Åren 1954–55 breddades den åter varvid spårvägsspåren lades mitt i gatan samtidigt som linjen fick en ny sträckning fram till Pålsjögatan (Centrum/ Slottshöjden). Spårvägen lades ner 1967 i samband med att man gick över till högertrafik.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton och målningar på Hälsovägen, bl.a.: [[1]]