Kungshult

Kungshult, nära Mariastaden, ursprungligen Helsingborgs stads tuberkulossanatorium, uppfört 1908–1910. Numera vårdboende.

Helsingborgs stadsfullmäktige beslutade i december 1907 att 50 000 kronor skulle avsättas för att uppföra ett tuberkulossjukhem utanför staden. Beloppet fördubblades inom kort genom privata donationer, insamlingar och stadsbidrag. Sanatoriet ritades av stadsarkitekten Alfred Hellerström och byggnadsmästare var A. P. Retzner. Uppförandet försenades på grund av storstrejken 1909, men byggnaden hann bli färdig till juli 1910.

Den ursprungliga huvudbyggnaden har en herrgårdsliknande, vinklad planutformning, med en trevåningsbyggnad som har två tvåvåningsflyglar. Vinkelplanlösningen var vanlig för sanatorier och Hellerström lär ha inspirerats av Hålahults sanatorium i Närke från 1901. Kungshults stil är nationalromantisk med renässansinslag särskilt i gavlarnas utformning. Fasaderna är murade med mörkrött tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk (se tegelbruk). Långsidan är orienterad mot sydväst så att patienterna kunde ligga inomhus med öppna fönster mot solen. I gavlarna fanns karakteristiska liggverandor. Interiörerna var anpassade för att minimera allt ansamlande av smuts och damm bland lister, fogar och element. Även en promenadvänlig skogsomgivning var typiskt för sanatorier, här i form av Kungshultskogen.

År 1937–1939 byggdes Kungshult till med en barnpaviljong ritad av Hellerströms efterträdare som stadsarkitekt, Arvid Fuhre. I barnpaviljongen inrättades Kungshults sanatoriums skola. Från 1964 ändrades Kungshults verksamhet till långtidssjukvård. Den 14 september 2017 återinvigdes Kungshult som vårdboende efter ytterligare till- och ombyggnader för cirka 150 miljoner kronor. Bland nya faciliteter noterades särskilt en spaavdelning och vinterträdgård.

AH

Källor:

Jonas Haas, ”Alfred Hellerström: Stadsarkitekt i Helsingborg: 1863–1931” (1998), sida 43–45.

Joakim Björck, ”Nya vårdboendet ger ljus och grönska på livets höst”, Helsingborgs Dagblad, 2025-08-27.