Nicolaiskolan

Nicolaiskolan, f.d.

Nicolaiskolan, (före detta), vid Bergaliden har fått sitt namn efter det dominikankloster som låg här från 1270-talet. Klostret hade en skola som lades ner i och med reformationen på 1530-talet. Undervisning kom att bedrivas i skilda lokaler vid Mariakyrkan. I slutet av 1700-talet flyttade man in i en fastighet på hörnet Himmelriksgränden/ Södra Storgatan. 1845 flyttade skolan in i det hus på Södra Storgatan där stadsmuseet en gång var inrymt. Elevantalet växte och 1863 flyttade skolan upp till den nybyggda läroverksbyggnaden på Bergaliden. I denna byggnad inrymdes senare Handelsgymnasiet. Staden expanderade och skolan behövde åter större lokaler.
Efter stadsarkitekten Alfred Hellerströms ritningar byggdes så det nya läroverket som togs i bruk 1898. Tillbyggnader gjordes på 1950- och 1960-talen. Grundskolan infördes på 60-talet och 1967 blev skolan enbart gymnasieskola. Högre allmänna läroverket för gossar var från början namnet på denna skolbyggnad. År 1963 blev gamla ”gossis” samgymnasium och fick namnet Nicolaiskolan 1964. I dag har Nicolaiskolans verksamhet flyttat till Clemensskolans lokaler under namnet Nya Nicolaiskolan och ingår i Skolstaden. Byggnaden vid Bergaliden ägs numera av ett engelskt fastighetsbolag.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton från Nicolaiskolan, bland annat: [[1]]