Fredriksdals herrgård

Herrgårdsbyggnaden efter den senaste renoveringen

Fredriksdals herrgård, dykeridirektören Fredrik Wilhelm Cöster d.ä (se Cöster (släkten) ) lät uppföra ett sommarresidens som han kallade Fredriksdal 1787, på marker öster om stadskärnan som han succesivt hade köpt och bytt sig till och därmed skapat en stor sammanhållen jordegendom. Cöster och hans familj hade sin fasta bostad i Gamlegård på Norra Storgatan.
Hans son Fredrik Wilhelm Cöster d.y. övertog egendomen 1798 och lät vinterbona huvudbyggnaden. Han uppförde också de båda flygelbyggnaderna, stallar och loge. I den norra flygeln inrymdes köket. Fredriksdal köptes 1811 av lagman Anders Petter Ståhle, som utvecklade ett omfattande jordbruk. Carl Henrik von Knorring ägde gården åren 1835 – 1847. Hans hustru Eva Charlotte von Knorring hade familjeband i Helsingborg vilket var en av orsakerna till att paret bosatte sig på Fredriksdal. Efter paret von Knorring tillträdde den danske proprietären Peter Munck Hagen som ägare 1847-1855, därpå följde brukspatron Johan Anders Lindgren 1855-1867. Possessionaten Peter Börje Pontoppidan ägde gården mellan åren 1867 och 1888, då den åter kom i familjen Ståhles ägo genom ryttmästaren Anders Petter Ståhle (släkten). Konsul Oscar Trapp köpte Fredriksdals gård 1898. Det var här han avled i augusti 1916.
Två år senare, 1918, donerade Oscar Trapps änka Gisela Trapp egendomen Fredriksdal till Helsingborgs stad, för att det skulle anläggas ett friluftsmuseum, Fredriksdal – museer och trädgårdar, som invigdes 1923. Gisela Trapp fortsatte att periodvis bo på herrgården fram till andra världskriget, och hon hade dispositionsrätt till byggnaderna fram till sin död 1958. Inom museiområdet fanns Fredriksdals handelsträdgård (verksam mellan åren 1912 – 1958), som arrenderades ut och vars produkter bl.a. kunde köpas på Sundstorget. Till egendomen hörde en statarbostad vid Filbornavägen 53, som revs 2007. Ytterligare statarhus har funnits vid Ängelholmsvägen och Vasatorpsvägen. Herrgårdsanläggningen blev tillgänglig för museibesökare 1969 efter en genomgripande ombyggnad då både huvudbyggnaden och flyglarna fick ett utseende som de förmodades ha haft i början på 1800-talet. Efter en fasadrenovering 2002 fick huvudbyggnaden den utformning som den förmodades ha haft på 1830-talet.
Carl-Henrik von Knorring( 1793-1863) föddes i Kumo i västra Finland och flyttade till Sverige 1811 där han gjorde militär karriär och blev kapten i generalstaben 1824. Våren 1835 köpte Carl Henrik von Knorring Fredriksdals gård. En av orsakerna till köpet var att hans hustru Eva Charlotte von Knorring (1798-1877) gärna ville bo i Helsingborg, där hon hade sin syster Marie Sophie, som var gift med greve Nils Anton Barck. Eva Charlotte von Knorring var född Beck-Friis och hade gift sig första gången 1816 med greve Adolf Hamilton, som avled 1822. Med denne fick hon tre barn, Axel Malcolm Hamilton (som så småningom blev byggherre till Hamiltonhouse), Louise Hamilton och Henriette Hamilton. Eva Charlotte blev 1823 utnämnd till statsfru hos drottning Desideria, vilket innebar att hon periodvis vistades på Stockholms slott för tjänstgöring. 1825 gifte hon om sig med Carl Henrik von Knorring och ytterligare fyra barn föddes. Carl Henrik von Knorring bedrev jordbruk på Fredriksdal men han var också involverad i sin svåger Nils Anton Barcks sockerbruksprojekt i Malmö. 1847 sålde paret von Knorring Fredriksdal och Carl Henrik von Knorring flyttade till Kumo gård i Finland medan Eva Charlotte von Knorring fortsatte att vara bosatt i Sverige.
Peter Henrik Munch Hagen (1796-1865) föddes i Köpenhamn som son till en handelsman. 1820 gifte han sig med Charlotte Frederikke Søebøtker (som var dotter till Johannes Søbøtker, dansk generalguvernör för de västindiska öarna). Paret fick sju barn. 1833 köpte Hagen Nivågård söder om Helsingör där han drev han ett framgångsrikt lantbruk. 1844 såldes Nivågård och Peter Munch Hagen köpte Rungstedgård året efter, och 1847 köpte han Fredriksdal som han ägde fram till 1855. Under paret Hagens tid på Fredriksdal gifte sig deras dotter Hortense med den danske läkaren Peter Ludvig Panum. Bröllopet hölls sommaren 1853 i Raus kyrka, möjligen på grund av att Helsingborg då var drabbat av kolera och karantänsbestämmelser reglerade in- och utresor ur staden.

Börge Peter Pontoppidan ( 1840 – 1902) föddes i Köpenhamn. Hans far Hans Peter Pontoppidan omkom i en sjöolycka i Biscayabukten 26/12 1840. Farfadern Börge Pontoppidan ombesörjde då att sonsonen kom att uppfostras hos farbrodern Isak Pontoppidan, som var köpman i Helsingör. Börge Peter Pontoppidan utbildade sig till ”lantman” i Danmark och var verksam som förvaltare och arrendator på flera själländska gårdar, bland annat Kokkedal. Med farbroderns ekonomiska stöd förvärvade han 1867 Fredriksdal. Samma år gifte han sig med Maja Maria Christensen, som var dotter till köpman Anton Julius Christensen, ägare till hotel Mollberg. Paret kom att vara bosatta på Fredriksdal i mer än 20 år och här föddes deras åtta barn.