Donationskyrkogården

Banckska mausoleet under uppförandet. Lökkupolerna på taket har senare plockats bort.
Banckska mausoleet under uppförandet. Lökkupolerna på taket har senare plockats bort.

Donationskyrkogården, belägen på landborgen som en direkt fortsättning på Gamla kyrkogården. Donationskyrkogården gränsar i öster till Prins Kristians gata (tidigare Kyrkogårdsvägen) och Nya kyrkogården. Därmed bildar de tre kyrkogårdarna ett brett bälte från Södergatan till Wieselgrensgatan/Södra Stenbocksgatan på Eneborg. Namnet kommer från konsul Nils Persson som ägare till det 10 000 kvm stora markområdet på sin 70-årsdag 1906 skänkte detta till staden med villkor att det skulle användas till kyrkogård. Fyra mausoleer har uppförts av vilka det Banckska är särskilt framträdande. Som modell har tjänat ett ryskt-grekiskt kapell i Wiesbaden. Det har efter senare renovering getts en mera förenklad arkitektur. På Donationskyrkogården finner man gravvårdar från tidigt 1900-tal och fram till vår egen tid. Särskilt några av de äldre gravvårdarna utmärks av stora konstnärliga värden, som t.ex. den över sockerfabriksdirektören m.m. Malte Sommelius (se Sommelius (släkten)) (utförd av Carl Milles). Den konstnärligt värdefulla abstrakta gruppen utsattes för några år sedan av vandalism och en betydande del av monumentet har av okända förövare forslats bort.

Banckska mausoleet i dag
Banckska mausoleet i dag
Banckska mausoleet som det ser ut idag.

Många andra kända helsingborgare inom stadens industri- och rederinäring, officerskår och andra ämbeten har fått sina sista vilorum på Donationskyrkogården. Under en enkel gravvård signerad Eigil Schwab vilar skalden Birger Sjöberg och i kvarteret intill har Svenska Akademien rest en gravvård över sin ledamot, Helsingborgsfödde författaren Karl Ragnar Gierow. Centralt på kyrkogården står en obelisk, ritad av arkitekt Gustaf Wilhelm Widmark (se även Arkitektur och arkitekter), med följande text: ”Till minnet av denna kyrkogårds donatorer Konsul och fru Nils Persson restes denna sten den 28 april 1937av Helsingborgs samfällda kyrkoråd. Genom att bereda de döda en viloplats främjade donatorerna de levandes väl”. SG