Nya kyrkogården

Nya kyrkogården, anlagd i början på 1880-talet öster om det markområde som senare skulle bli Donationskyrkogården. Det hade redan efter några decennier visat sig att Gamla kyrkogården, anlagd 1816 och ursprungligen kallad Nya kyrkogården, med åren blivit otillräcklig och att därför en utvidgning måste ske. Omkring 1880 inköptes ett ansenligt jordområde på höjdplatån öster om den äldre begravningsplatsen, men avskilt från denna genom en hålväg och en mellanliggande tomtremsa som alltså senare blev områdets tredje begravningsplats. Nya kyrkogården invigdes den 5 juli 1885 av prosten Holjer Witt. Den stora begravningsplatsen inramas och avdelas med mäktiga 100-åriga trädalléer. I sydöstra hörnet finns sedan ett antal år en minneslund med porlande vatten.
Gravvårdarna minner om många väl kända helsingborgare som här fått ett sista vilorum. Ett stort antal gravplatser särskilt från senare decennier visar på sitt sätt hur den sociala nivelleringen under 1900-talet också avspeglas på en modern begravningsplats. I kyrkogårdens mitt ligger begravningskapellet i nyromansk stil, utfört efter ritningar signerade 1893 av dåvarande stadsarkitekten Mauritz Frohm. Bland de tidigast anlagda gravarna är den vid kapellets södra sida över konstnären Hugo Birger med en porträttrelief utförd av konstnärskollegan Carl Larsson. I den nordvästra delen finns en anslående minnesvård över författaren och folklivsupptecknaren Eva Wigström. En anslående gravvård ägnas också tidningsmannen (ÖP) Fredrik Theodor Borg och hustrun Kristina Borg samt operasångaren Carl Hagman. SG