Skampålen

Skampålen, folkmun för bostadshuset i åtta våningar på Norr vid Drottninggatan 97–101, kvarter Havet 9, nedanför Halalid där Drottninggatan möter Strandvägen. Byggnadsingenjör Erik Ivar Wihlborg beviljades 1961 bygglov för att uppföra höghuset med en tillhörande lägre länga på tre våningar. I projektet var Wihlborg både byggmästare och arkitekt. På platsen låg sedan tidigare ”Triumfernas hus” eller Bockska villan, som ska ha tillhört familjen Bock i fyra generationer. Bockska villan revs och Wihlborgs bygge mötte kraftfulla protester från allmänheten. Detta även på grund av sin utformning och ur stadsbildssynpunkt, då höghuset skymde utsikten för många och stack ut i den annars låga bebyggelsen mot Fria bad. Dåvarande stadsarkitekt Arne Ljung har tillskrivits ett uttalande, som ska ha gett upphov till byggnadens folkmunsman: ”Detta är en skam för Helsingborg”.

Huset stod färdigt 1963, med balkonger i väster och söder, koppartak och fasader av gult tegel. Dess lägenheter invigdes med en då modern standard och lokalpressen rapporterade om inbyggda, särskilda TV-uttag och speciella stickkontakter för vitvaror. Med tiden blev Skampålen ett känt landmärke. År 1993 förseddes höghuset med en gulvit tilläggsfasad vilket delvis förändrade dess uttryck. I januari 2026 inleddes en renovering för att ersätta den gulvita färgen, med en vitputsad fasad västerut och skiftande i gult och vitt mot övriga väderstreck.

Författare: Agardh Hjärne

Källor:

Henrik Ranby, Helsingborgs bebyggelse 1863–1971: Helsingborgs historia VII:3 (2005), sida 341.

friabad.se/fastigheten-historia, hemsida besökt 2026-03-05.

Simon Melin, ”Skampålen väcker känslor – nu ska landmärket göras om”, Helsingborgs Dagblad, 2026-01-17.