Krook (släkten)

Nelly Krook. Foto ur Kulturmagasinet/Helsingborgs museers samlingar.

Krook (släkten), vid en rundvandring i det nutida Helsingborg påminner flera gatunamn att släktnamnet Krook är känt, även om personerna som skapat denna ryktbarhet i dag är tämligen obekanta för de flesta. Familjen Krook är för eftervärlden mest känd genom en rad generösa donationer till staden. Av släkten, som kan följas till tidigt 1700-tal var Johan Georg Krook (1762–1854) rektor för stadens läroverk, då beläget i Södra Storgatan 19. Han blev därefter kyrkoherde och prost i Kvidinge.

Johan Georg Krook gifte sig med Christina Elisabeth Gustafva von Olthoff (1774 – 1852) år 1797 och de fick sex barn varav fyra nådde vuxen ålder; Johan Gustaf (död vid 11 års ålder), Otto Daniel, tvillingarna Petronella Laurentia (Nelly) och Charlotta Sophia, Carl Andreas och en dödfödd flicka.

Jämsides med sin prästerliga gärning kunde han genom en rad lyckade affärer grundlägga en ansenlig förmögenhet, vilken efter hans död kom hans barn till godo. Tre av hans barn flyttade efter hand tillbaka till Helsingborg. Äldste sonen Otto Daniel Krook (1801–73) blev handelsman samt etablerade tillsammans med stadens ledande köpman, konsuln Johannes Hallberg, firman Krook & Hallberg. O.D. Krook var bland en hel del annat en av grundarna av Helsingborgs Sparbank 1838. Själv var han liksom fadern före honom en långivare av stora mått. Åren 1825–55 hade han ett eget grosshandelshus i Norra Storgatan (omedelbart söder om Hedströmska handelsgården).

När han drog sig tillbaka från affärsverksamheten flyttade han ut till sitt sommarställe vid Gåsebäcken (se Sjöar och vattendrag) söder om staden där han lät bygga ett ståtligt hus (nu sedan länge försvunnet), ibland kallat ”Gåsebäcks slott” samt anlade strax intill ett barnhem, Gåsebäcks barnhem.

Den yngre brodern, Carl Krook, (1808–79) valde militärbanan och blev ryttmästare vid Skånska husarerna. Han förblev ogift liksom systern Nelly Krook (1803–89). De tre förmögna syskonen Krook blev efter hand stora tomtägare. De kom att donera väldiga markområden till staden såsom Bollbrolyckan (Krookska planteringen eller Stadsparken) och Gåsebäck med dess park i söder. I Stattena uppfördes med av syskonen donerade medel Krookska stiftelsen (nu plats för Stattena Centrum). Vidare utdelades stora penningbelopp i slutet på 1870-talet, vilket kom de tre syskonen att tillhöra stadens viktigaste donatorer.

Efter föräldrarnas död flyttade Nelly till Åby gästgivargård och sedan vidare till Helsingborg där hon bosatte sig i Arnhamnska huset vid Stortorget. Till skillnad från sina bröder hade Nelly Krook i sina donationer särskilt fokus på kvinnor och kyrkan. Hon lät uppföra ett hem för äldre kvinnor, Krookska kvinnohuset i Kvidinge och stöttade Magdalenahemmet som hade syftet att rehabilitera prostituerade kvinnor. Hon gav även donationer till Kjellbergska flickskolan i Göteborg, Diakonissanstalten Ersta i Stockholm, Barnhemmet för flickor på Kjellstorp, Stipendier för studerande, Diakoniarbetet i Helsingborg och Evangeliska fosterlandsstiftelsens Missionsförening i Helsingborg. Både hon och bröderna gav också stora donationer i omgångar till hemförsamlingarna Qvidinge och Sönnarslöf. Mariakyrkan i Helsingborg fick medel för uppvärmning och gasbelysning samt en grundplåt för en planerad ny kyrka.

SG/BW

Källor/Läs mera: ”Nelly Krook den enastående systern” av Birgit Lendahls Rosendahl.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon skbl.se –