Sjöar och vattendrag

Lantmätarna Daniel Björkegren och Carl Egerström upprättade 1788 en karta över läget för de sex vattenmöllorna som drevs av bäcken som från Husensjö, via Fredriksdal, nådde Stattena. På kartan ses bäcken (blåmarkerad) komma från öster, korsa Långvinkelsgatan (platsen för Norrbro), gå fram till Röamöllan och dess trekantiga fång-damm (i dag nordvästra hörnet av Hälsovägen/Norra Stenbocksgatan), vidare till Bagare-möllan, även kallad Stampen (i Hjälmshultsgatan) därefter till Troedsmöllan (vid nuvarande Kopparmölleparken), ner genom Hälsodalen till Hjelmshultsmöllan (platsen för Sofiakällan i dag), därefter Kopparmöllan (snett emot Björkegrenska huset) och slutligen till Barka-möllan (vid Fågelsångs-gatans utlopp i Hälsovägen)

Sjöar och vattendrag. Områdena närmast öster om staden har länge varit rika på vatten. Sjöar och sankmarker med avrinning in i staden har haft stor betydelse för livet där, liksom att berget innehåller stora reservoarer som mynnat, och mynnar ut, i källor utmed hela landborgen. Husensjö, eller Husens Siö som det står på äldre kartor, var en av de större. Öster om denna fanns Lagålnsfloon vid Fredriksdal och Långwähl. De matade via bäckar Husensjö och en större bäck rann även direkt från Långwähl till Gåsebäcken, där bl.a. en vattenkvarn, Gåsebäcksmöllan, drog nytta av flödet. Bäcken fortsatte nedanför landborgsbranten till Lussebäcken som i söder mynnar ut i Råån. Vintertid kunde man ännu in på 1900-talet åka skridskor mellan Råå och Söder, då stora områden på sträckan var översvämmade. I ravinen vid Ramlösa brunn samlas vatten som från bäckar kommer österifrån, bl.a. trakterna kring Välluv. Vid Ringelsbäcken öster om Ramlösa har det funnits en vattenkvarn. Från Ramlösa fortsätter flödet ned över landborgsbranten och mynnar även den ut i Lussebäcken. Strax norr om Råå drevs två vattenkvarnar (enligt 1781 års karta) i den strida Lussebäcken, som för övrigt delade sig i två parallella flöden på en längre sträcka.

Vattenområden kring Hästhagen

Flera stora vattenområden bredde ut sig kring Hästhagen. Namn som Dunskärr, Aubbakärr, Gafwelkärr, Hackelkärr och Långasmad hittar man öster och söder om och i norr låg moraset Fogdatäppet, där SJ hade anlagt den stora rangerbangården. På platsen för Gafvelkärr ligger Frigoscandia i dag. Råå-ån eller Qvistofta–Råå-ån som den också kallats har sin upprinnelse vid Halmstad socken i Rönnebergs härad, men flera bäckar ansluter på åns väg genom hela sju kyrksocknar ner till Råå, exempelvis i trakterna vid Tågarp och Ekeby. Vissa förgreningar kan spåras ända till Rönneå. Vidare påspädning kommer via bäckar vid Fjärestad/Gantofta, en annan fyller på vid Raus samt den nämnda Lussebäcken. Vid Råå-ån låg Görarps mölla, se Möllor/Kvarnar.

Husensjö

Husensjö var som nämnts den dominerande sjön närmast staden. På 1781 års karta har den formen av en hästsko med öppningen åt väster. I inneslutningen ses markerat två skansar, försvarsanläggningar, varav den ena kan vara platsen för Drottninghög, där det så kallade ”Stenbockens kök” var inrättat 1710 och där i dag Fredriksdals vattentorn står. Upphovet till namnet, Husens sjö, är möjligen några byggnader söder om sjön, kallade Sjöhusen, men även närliggande Lafogdahuset och Dragarehusen kan ha haft betydelse för namnets uppkomst. I nordöstra delen av Husensjö, med bäckförbindelse, låg Rökille (Rökällan), som senare döptes om till Rökulla. Husensjö hade som nämnts avrinning åt flera håll, i söder mot Fältabackahusen där den fortsatte ner över branten mot Öresund. Sannolikt en del av den bäck som vid Bryggaregatan korsade Södergatan. Bäcken försåg Helsingborgs Bryggeri och den på motsatta sidan av Södergatan liggande så kallade ”Bäckabryggaren” med vatten till sina maltkölnor. Från en damm strax sydost om det förstnämnda bryggeriet togs också vintertid is till kylning. Ett stycke norrut fanns en annan avrinning från Husensjö, som via Eneborgsbacken rann utmed nuvarande Gasverksgatan och ut i Sundet. Utdikningar har eliminerat spåren efter de två sistnämnda bäckarna och varifrån de rann upp, men allt tyder på att de har haft sitt ursprung i det vattenrika Husensjöområdet. Strax öster om Eneborg fanns t.ex. ännu in på 1900-talet ett kärr som sannolikt har fått sitt vatten från Husensjöområdet.

Vallgravar

I äldre tid var Husensjö av största betydelse för stadens försvar eftersom en bäck utmed nuvarande Sankt Pedersgatan ledde in till vallgravarna runt Kärnan och slottets försvarsområde. Den sydliga vallgraven, som ännu finns kvar ovan Konsul Perssons villa, hade avrinning över branten till en vattenkvarn, kallad Stampen. Denna låg vid Bergaliden, platsen är i dag markerad med ett vattenfall. Bäcken fortsatte ner mot sjön och hade även betydelse för det Ruuthska bruket som i speciella dammar ältade lera med vattnets hjälp. Traktens husmödrar, pigor och annat tjänstefolk nyttjade bäcken strax väster om landsvägsbron vid Södergatan till stortvätt. Den norra vallgraven, som fortfarande finns kvar i Öresundsparken, hade också avrinning över branten och ner i Hälsan. Ett vattenfall i backens södra sida minner om platsen. Största avrinningen från Husensjö skedde över Lagålsbacken, nuvarande Fredriksdalsmarken, till Stattena. Där samlades vattnet i Fredriksdals kärr som tidvis liknade en sjö. Bäcken över Lagålsbacken var egentligen två, varav den ena var grävd, antagligen i dikningssyfte, medan den andra var den ursprungliga, på äldre kartor benämnd ”Gammal grop”.

Stattena

I Stattena, där bäcken kallades Kärrabäcken, drevs en större vattenkvarn, Röamölla, belägen i nordvästra hörnet av nuvarande Hälsovägen/Norra Stenbocksgatan. Bäcken fortsatte till Bagaremöllan, även kallad Stampen, som låg i sänkan väster om korsningen Stampgatan/Hjälmshultsgatan. Möllebäcken, som flödet kallades här, fortsatte till Troedsmölla som låg i sänkan vid nuvarande Kopparmölleplatsen. Härifrån fortsatte den ner över Hälsovägen (kallad Möllevägen innan Hälsovägen anlades) till Hjelmshultsmöllan, belägen där Sofiakällan finns idag. Drygt 100 meter nedanför låg Kopparmöllan och slutligen fanns Barkamöllan vid Fågelsångsgatans nuvarande utfart mot Hälsan. Samtliga möllor utmed bäcken hade större eller mindre fångdammar för reglering av flödet till respektive mölla. Några av dessa finns angivna i danska arkiv redan på 1500-talet. Vid Röamölla ledde en mindre bäck norrut till Stattena ”måse”, sänkan kring Carl Öhrns gata m.fl. norr om Tågagatan och ner mot Pålsjö skog, där en större vattensamling bildades. Från denna rann en bäck ner i skogen och förenade sig med flera andra som samlades i Pålsjö damm.

Sankområden och kärr

Gyhults mad och Käfta kärr var sankområden med tidvis svåra översvämningar. Den svenska hären under Magnus Stenbock som vintern 1710 gick över delar av dessa områden blev varse om de vattensjuka markerna när hästar och vagnar på sina ställen skar genom isen samt att flera kanoner fastnade där. ”Moraser som ingen kan rida eller gå öfwer”, står antecknat på en samtida krigskarta. Från Käfta kärr (1710 skrivet Kattnora och ibland Kjeteåra) rann en bäck ner till Pålsjö skog där den förenade sig med bäckar från Ahlamosa norr om Pålsjö för att slutligen fylla på dammen till Pålsjömöllan. Längre norrut, utgörande en gräns mellan ägorna Stubbarp och Skabelycke, rann från ett kärr i öster en bäck ner i ravinen vid nuvarande Sofiero och ut i Öresund. Ett kärr norr om det förra hade avrinning genom Laröd, och ytterligare norrut lämnade ett annat kärr vatten till Ryckebäcken, som rann ut norr om Hittarp. Mellan Drottninghög och Filborna utbredde sig en större torvmosse. Brohusen har sitt namn av ett hus vid bron över Välabäcken. Denna bäck kan på äldre kartor följas över Gyhults gård, Ödåkra och Kattarp där en förgrening går till Hasslarpsån, som i sin tur på långa sträckor löper parallellt med Vegeå. Hasslarpsån har från Hyllinge mot söder flera förbindelser, bl.a. en över Rosendal, Hjortshög och ner till Ekebergaområdet. Utdikningar och nedläggning i kulvert har resulterat i att det numera endast sporadiskt går att följa dessa förr så viktiga vattenflöden. Se även möllor/kvarnar. KEA

Läs mer: K.E. O:son Ander, ”Fiskedammar och vattenflöden i gamla Helsingborg”, Kring Kärnan 21 (1992), K.E. O:son Ander, ”Statt Ena och Möllerna på Wången”’ (1985), Karl Salomonsson, ”Gåsebäck –Närlunda – Canzonetta”, Minnen från Helsingborg och dess skola 40 (1973).