Hälsan

Hälsan, allmän benämning på Hälsovägens västra del, nedanför Kopparmölleplatsen. På 1700-talet kallades området ”Pål Hågens mad” efter dåvarande ägaren Pål Håkansson. Mårten Möller var den som började anlägga nöjesparken, där en källa med järnhaltigt vatten ingick. Det var detta vatten som ansågs hälsobringande. Namnet har sitt ursprung i den nöjes-, rekreations- och brunnsanläggning som startade 1803 vid området kring nuvarande Sofiakällan. Där låg då Hjelmshultsmöllan (se Möllor/Kvarnar) som också fungerade som värdshus. Att dricka brunn blev snabbt populärt. Gustaf IV Adolfs drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina var brunnsgäst där 1807 och uppges vara den som gav stället namnet ”Hälsan”. Jacob Balabrega (1793–1859), som kommit till Helsingborg med sitt konstkabinett 1827 blev följande år ägare till egendomen Hjelmshults mölla och vidareutvecklade brunnsanläggningen till en berömd nöjesanläggning. (Se även Nöjesliv förr och nu.)
År 1888 lät konsul Nils Persson, som då var delägare i anläggningen, borra efter kalisalt till sin gödningsfabrik. I stället påträffades det salta vattnet, som efter analys konstaterades vara av samma höga kvalitet som det berömda i Elisabethquelle i Kreuznach, Sydtyskland. Brunnsläkaren Janne Hafström som var hovmedicus åt drottning Sofia fick hennes tillåtelse att döpa källan efter hennes namn. År 1900 förvärvade staden området; Hälsan, Nybodal och Jensens handelsträdgård (nuvarande Sankt Jörgens plats) och samma år upphörde Hälsan att fungera som brunnslokal. År 1901 i samband med att Hälsovägen breddades lades Hälsobäcken i kulvert.

Hälsans vattenmöllor:

Före Hälsovägens tillkomst, som öppnades för allmänheten 1854, var sträckan en sumpig bäckravin med sex vattenkvarnar, förbundna av en väg kallad Möllevägen. Den slingrade sig från Stattena där Röamölla var den östliga kvarnen. I nämnd ordning följde sedan på bäckens väg ner mot Öresund: Bagare-möllan (även kallad Stampen), Troedsmöllan (där felaktigt Kopparmölleparken fått sitt namn), Hjelmshultsmöllan (platsen för nuvarande Sofiakällan), Kopparmöllan (senare kallad Nybodal) och Barkamöllan (vid nuvarande Fågelsångsgatans mynning vid Hälsovägen). Se även Sjöar och vattendrag.

Hälsans industrier:

Förutom kvarnarna anlades industrier där en del nyttjade vattenkraften. Under åren 1856–72 fanns en Cikoriafabrik som framställde kaffesurrogat. Två år därefter inrättades ”Troedsmölla Fabriks och Mek. Verkstad” i byggnaden. År 1878 såldes denna på konkursauktion och i stället etablerades ”Helsans Gjuteri” i området. År 1896 uppfördes ”Helsingborgs Glasbruks AB” på en avsöndrad tomt från Troedsmölla. Bruket gick i konkurs efter ett år men 1900 satsades det åter på glastillverkning i lokalerna med ”AB Glasmosaik”, som höll ut till 1908. ”Rössels Kassaskåpsfabrik” flyttade sin verksamhet omkring 1903 till nybyggda lokaler på Hälsovägens norra sida. År 1912 fick fabriken åter flytta och området rensades på de olika fabriksbyggnaderna. KEA
I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton från Hälsan och även dess industri, bl.a. [[1]],[[2]] & [[3]]
Läs mer: Anders Borg, ”Helsingborg förr och nu” (1920); Dagmar Selling, ”Mekanikus Balabrega och Hälsan”, Kring Kärnan 11 (1975); Torbjörn Fogelberg, ”Glasbruk i Helsingborg”, Kring Kärnan 14 (1982); K.E. Olsson (Ander), ”Statt Ena och Möllerna på Wången” (1985).