Hans Österling

Hans Österling, (1847–1922), född i Östra Torps socken, Söderslätt, tidningsredaktör och förläggare verksam i Helsingborg 1881–1888, far till Anders Österling.

Hans hette först Andersson, men tog efternamnet Österling när han skulle läsa till folkskollärare i Lund. År 1876–1878 var han utgivare av Ronneby Tidning och 1878–1880 redaktör för Karlskrona Veckoblad. Som nygift med Ingeborg Eneberg flyttade Österling till Helsingborg med bostad på Kullagatan 38 och arbetsplats på Södra Storgatan. I oktober 1881 blev Österling redaktör och utgivare för Skånes Allehanda i samarbete med författaren Carl August Cederborg som senare övertog verksamheten. På deras tryckeri utgavs även barn- och ungdomstidningarna Hvitsippan och Linnea. Till Linnea lämnade Elin Wägner bidrag.

Österling kom att bli mer känd för sitt kortlivade, ekonomiskt ogynnsamma bokförlag i Helsingborg, som gav ut två vågade och i svensk litteraturhistoria betydande verk. Först August Strindbergs naturalistiska sorgespel ”Fadren” som trycktes i september 1887. Trots att Strindberg till första tryckningen inte fick något honorar uttalade han sig nöjt om boken ”hvars yttre är det finaste jag hittills varit med om”. Även Strindbergs franska översättning av Fadren trycktes av Österling, inklusive ett förord av den franska naturalismens stora namn Émile Zola. Österling bemödade sig om att boken skulle få en utpräglat fransk utformning. I Strindbergs fotspår skrev även den skånske poeten och författaren Ola Hansson till Österling. Hanssons novellsamling ”Sensitiva Amorosa” hade av ”sedlighetshänsyn” refuserats av Stockholmsförläggaren Ivar Hæggström. Österling lät trycka novellsamlingen 1887 och bevarade ett dedicerat exemplar från Hansson till ”landsmannen”. Österling ska även ha tryckt en översättning av den franske romanförfattaren Eugène Sue, som i motsats till ”Fadren” och ”Sensitiva Amorosa” generade en inkomst. ”Det är synd att Ni inte har pengar som Ni har mod”, skrev Strindberg i ett brev till Österling.

Hösten år 1888 lämnade Österling Helsingborg för att medgrunda Göteborgs Aftonblad. Med ”Till avsked” i ”Jordens heder” (1927) har Anders Österling skrivit en dikt om sin far, som haft jordbrukarbakgrund. ”Din fåra drogs av ödets nyck / i tidningsspaltens svarta tryck”.

AH

Källor:

Anders Österling, ”Minnets vägar” (1967).

Jenny Westerström, ”Den unge Anders Österling” (2013).