Elis Sandelin

Elis Sandelin, (1852–1889), vid sin levnad rikskänd kuplettsångare och underhållare. Sandelin var född i Kristiania, Norge, där hans far drev ett värdshus. Först ägnade Sandelin sig åt handelsbanan som bokhållare i Göteborg och Borås, men slog istället mer framgångsrikt in på teatern. Tidigt blev han medlem i ordenssällskapet Par Bricole. Under 1880-talet turnerade Sandelin främst i Sverige och Norge som en både publik- och kritikerhyllad kuplett- eller varietésångare. Han uppträdde återkommande vid Hälsan, som då främst fungerade som ett populärt utvärdshus. Vid 36 års ålder den 25 januari 1889 avled Sandelin i slaganfall. Då hade han varit bosatt i Helsingborg i omkring ett år.

Dödsrunorna i Helsingborgs Dagblad och Öresunds-Posten hyllade hur Sandelin jämt drog fulla hus ”utan att någonsin ockra på åhörarnes lägre smak” eller såra ”en mera finkänslig publik”. Han lär även ha varit en fin romanssångare och inspirerad tolkare av bland andra Carl Michael Bellman. Sandelin begravdes högtidligt på Nya kyrkogården inför ”en ofantlig människomassa”, närmast sörjd av sin fru från Göteborg, född Denovan.

Stadsingenjör Sigfrid Ewald och Otto Hedström återgav 1934 skriftligen ett urval sånger ur Sandelins repertoar: ”Gardisten”, ”Beväringsvisor”, ”Kavalleri och Infanteri”, ”Kyrassiären”, ”Nattvakten”, ”Skräddaren”, ”Gammaljäntan”, ”En timme för seent”, ”En lillebitte mand”, ”Skördevisa” och ”En liten fågel satt en gång”.

Författare: Agardh Hjärne

Källa: Otto Hedström och Sigfrid Ewald, ”Några anteckningar om Elis Sandelin”, Gillet Gamla Helsingborg: Handlingar III (1934).