Ängeln med det brinnande hjärtat

Ängeln med det brinnande hjärtat, på Krematoriet
Ängeln med det brinnande hjärtat ovanpå Krematoriets skorsten. Foto: Anna Bank, 2020-04-23. Tillhör Helsingborgs museum.

Ängeln med det brinnande hjärtat, skulptur i driven koppar av Ragnhild Schlyter, ursprungligen förgylld. Skulpturen är tre meter hög och föreställer en naken, bevingad ängel som står med vänster fot på ett klot och sträcker händerna mot skyn hållandes ett brinnande hjärta. Schlyter utförde skulpturen till Krematoriets uppförande och den invigdes med byggnaden 1929. Arkitekten Ragnar Östberg valde dess krönande placering på skorstenen vid byggnadens nordsida, intill kupolen. Tidigt är skulpturen omskriven som Templets genius, liksom att krematoriet benämndes ”eldbegängelsetemplet”. Skulpturen kom att bli en symbol för eldbegängelserörelsen och ett landmärke över Pålsjö skog. Den är återgiven i sin förgyllda skepnad exempelvis i Hugo Gehlins mosaik Staden vid sundet, som han utförde till Simhallsbadet 1940. I samband med om- och tillbyggnationen av Krematoriet 1962 togs skulpturen ned. Kopparn var då anfrätt av den ökande mängden rökgas från krematorieugnarna, och skulpturen magasinerades i byggnadens källarvalv.

I en intervju till Helsingborgs Dagblad 1975 önskade Schlyter att verket skulle få en ny placering, om inte den ursprungliga, och föreslog att den kunde förses med en sockel och stå bland björkarna öster om Krematoriet. Schlyter, som avled 1977, hann dock inte se ängeln återrest. I början av 1990-talet pågick nya diskussioner om att återställa skulpturen till sin ursprungliga placering eftersom rökgaserna förändrats. Skulpturen förblev dock mer eller mindre bortglömd i källarvalven fram till år 2000, varpå den på nytt förgylldes i 24 karats bladguld. Ängeln återinvigdes på skorstenen den 14 november 2001. Förgyllningen har dock inte bestått.

En bronsmodell av skulpturen tillhör Helsingborgs museum, liksom flera 1920-talsfotografier på verket och dess gipsförlaga.

Gipsförlaga till Ängeln med det brinnande hjärtat.
Gipsmodell till Ängeln med det brinnande hjärtat. Foto: Selma Hagman, 1920-tal. Tillhör Helsingborgs museum.

Författare: Agardh Hjärne

Urval källor:

Gustav Schlyter, Die Halle des Lebens, (1938).

THEO, ”Ängeln med det brinnande hjärtat”, Helsingborgs Dagblad, 1975-03-02.

”Försvunnen skulptur funnen i skräphög”, Helsingborgs Dagblad, 1991-07-26.

Lars-Olof Strömberg, ”Fallen ängel höjs till skyn igen”, Kvällsposten, 2001-11-14.