Tycho Brahebrunnen

Tycho Brahebrunnen, fontänskulptur på Tycho Braheplatsen invigd år 1927. Arkitekten Gustaf Wilhelm Widmark skickade den 28 maj 1925 en skrivelse till Drätselkammaren med ett förslag om ett monument till Tycho Brahes minne. Det skulle bestå av en fontän med en himmelsglob. Drätselkammaren godkände förslaget och i juni 1925 erhöll Gustaf Widmark 10 000 kronor för att uppföra monumentet.

Widmark ritade själv globen och fundamentet medan ciselören Astrid Aagesen formgav stjärnbilderna och konstnären Hugo Gehlin de fyra ärkeänglarna. Stjärnbilderna på globen är utförda efter en astronomisk atlas från 1600-talet och har ansiktsdrag efter de personer som fanns med i beslutsprocessen. Jungfrun har drag efter ciselör Astrid Aagesen, kentauren liknar fabrikör Emil Jansson som lät rusta upp sin intilliggande fastighet lagom till invigningen, kusken föreställer Drätselkammarens ordförande Hjalmar Forsberg som var med och beviljade anslaget till brunnen, arkitekt Gustaf Widmark fick gestalta oxdrivaren och redaktör Ove Sommelius Perseus. Byggnadschef Elis Thuresson blev Orion, konsul Robert Ljunggren Herkules och till sist C.B. Hallengren, som varit motståndare till projektet, fick bli skytten med de dödliga pilarna. Detta påhitt rönte nationellt stor förargelse och man tyckte att det var högst opassande att skämta så med vår kände astronom.

Brunnen invigdes den 22 augusti 1927 i närvaro av kronprinsparet, myndigheter och särskilt inbjudna. De latinska inskriptionerna på brunnens fundament betyder följande: ”Dum tempus habemus operermur” – Låt oss verka medan vi har tid, ”Nec fasces nec Opes sola Artis Sceptra perennant” – Icke makt och rikedomar endast konstens herravälde består, ”Non haberi sed esse” – Inte anses för något utan vara.

Ur: Jenni Lindbom och Sven Olof Larsén, ”I allas ögon – offentlig konst i Helsingborg” (2008). [1]