Torghandel

Torghandel. Helsingborg har redan från medeltiden med sitt läge vid Öresund och som centrum i en rik jordbruksbygd haft en viktig roll som livsmedelsstad. Så länge Skåne tillhörde det danska riket var handelskontakterna mellan Skåne och Själland särskilt betydelsefulla. Ett för norra Europa enastående förhållande var den torggemenskap som ända från 1541 rådde mellan Helsingborg och Helsingör. Torggemenskapen innebar att de båda grannstädernas invånare hade rätt att mot gällande lagstiftning för köpstäder tillåta handel på varandras torg med alla slags varor till husbehov. Från Helsingör kom man gärna över under de två torgdagar som hölls varje vecka i Helsingborg och köpte sitt behov av kött, fläsk, smör, ost, ägg o.s.v. Det var bättre tillgång på animaliska produkter öster om Öresund. Från Helsingborg for ett rätt stort antal månglerskor regelbundet över för att sälja ägg, smör ost, fjäderfän och dylikt. Inte mindre än tio av Helsingborgs slaktare höll bodar i Helsingör och sålde kött där. Också Helsingborgs bagare hade rätt att saluföra sitt bröd i grannstaden. Torghandeln idkades sen århundraden tillbaka på det medeltida torget vid Mariakyrkan. Efter anläggandet av Stortorget 1693 blev detta platsen för torghandel och Marknader. Sedan Sundstorget blev färdigt 1901 flyttades torghandeln dit.

På Söder anlades omkring 1900 Nya torg eller Nytorget, sedan ändrat till Gustav Adolfs torg, och där började snart en livlig torghandel att ta fart. Den är numera flyttad närmare Gustav Adolfskyrkan till förmån för utökat antal parkeringsplatser på själva torgplanen. Samma problem med p-platser tvingade även Sundstorgets handlande att flytta och endast ett fåtal var kvar fram till byggandet av Sundstorgsgaraget, några återfinns på Rådhustorget. Utöver torghandeln i Helsingborg har sådan även funnits under många år på Råå. UR