Prästgården

Prästgården, som tidigare låg placerad i centrala Helsingborg, har anor från 1700-talet. Den flyttades till friluftsmuseet på Fredriksdal på 1940-talet.

Byggnadens historia

1774 fick staden en ny kyrkoherde, Hans Bergeström. Vid hans tillträde hade Helsingborg gått nästan 100 år utan en egen prästbostad, och prästerna hade själva fått stå för sina bostäder. Detta föll inte väl ut hos Bergeström, som hävdade att staden enligt gamla bestämmelser hade skyldighet att hålla pastorn med bostad. Det föll sig därför så, att man köpte en fastighet i hörnet av Södra Storgatan och Himmelriksgränd. Snart insåg man dock att tomten var för liten, och ett bittert händelseförlopp med återköp och tvister sattes i rullning.

Till sist hittade man en annan tomt. På tomten i hörnet av Prästgatan och Södra Storgatan, i stadens mitt, låg en gård som kallades Bergska gården. Denna härstammade från mitten av 1700-talet och hade fått sitt namn från överinspektör Niclas Berg. Läget var optimalt då gården var placerad bara några kvarter bort från Sankta Maria kyrka. På tomten fanns ett par äldre byggnader, men en ny gulmålad bostadslänga uppfördes mot Södra Storgatan 1775-76. Hans Bergeström med familj flyttade in 1776.

Prästgården på sitt ursprungliga läge, vid korsningen Prästgatan/Södra Storgatan. Bostadslängan i förgrunden med sitt karaktäristiska, höga tegeltak.

År 1847 hade Helsingborg fått en ny kyrkoherde – Peter Wieselgren – och det var dags för genomgående reparationer av prästgården. Man rev ett äldre hörnhus från 1600-talet och ersatte detta med en förlängning av bostadslängan från 1775-76. Längan fick då ett stort tegeltak och putsad fasad mot Södra Storgatan. Samtidigt ersatte man södra längan med en bredare länga med inkörsport. Nordlängan fick stå kvar.

Boende i Prästgården

Följande kyrkoherdar lär ha bott i byggnaden. Årtalen avser den period då de var verksamma som kyrkoherdar i Helsingborg Maria församling.

Hans Bergeström (1774-1784)

Elias Follin (1785-1819)

Carl Hallbeck (1820-1845)

Peter Wieselgren (1848-1857)

Holjer Witt (1858-1889)

Claës Johansson (1893-1924)

Sigurd Westman (1927-1949)

Prästgårdens exteriör från gårdssidan. Byggnaden till vänster är bostadslängan.

Prästgården hotas av rivning

I slutet av 1930-talet hotades Prästgården av rivning. Man skulle då uppföra Maria församlingshus på platsen. Helsingborgs hantverkarförening tog initiativ för att istället flytta Prästgården till det relativt nyöppnade friluftsmuseet på Fredriksdal. Då man på museet redan i ett tjugotal år funderat på att skapa ett helt stadskvarter, som tillskott till de lantliga miljöer som flyttats till platsen, såg man positivt på förslaget. I museets årsberättelse från 1940 kan vi läsa följande:

”Ett viktigt tillskott har friluftsmuseet fått därigenom, att museet förvärvat de gamla prästgårdsbyggnaderna i kv. Carl XI. Beslutet om uppförande av den nya församlingshusbyggnaden innebär, att gamla prästgården skulle rivas. Denna gård var emellertid av stort kulturhistoriskt intresse. […] Gården företedde en god bild av den gamla låga bebyggelse, som kännetecknade det forna Helsingborg, med en enkel men verkningsfull exteriör.”

Utöver detta omnämns också att man förutom bevarandevärdet såg en möjlighet att få fler ytor för utställningar. Då uppstod frågan om var på området Prästgården skulle placeras:

”Då prästgården är den första anläggningen på stadsbyggnadsområdet, blir dess placering av stor betydelse, emedan den blir utslagsgivande för områdets plan och därmed även för placeringen av de övriga hus, som eventuellt komma att flyttas dit. Placeringen bör vara sådan, att gården får ett naturligt verkande läge, om möjligt överensstämmande med dess gamla vid Storgatan.”

När man strax därpå vald placering, där Prästgården faktiskt också senare kom att uppföras, skriver man följande:

”Detta läge har valts så, att gården kommer att ligga som en synnerligen effektiv fond för teaterallén, för vilket ändamål den med sin låga vägg och sitt dekorativa röda tegeltak är särskilt väl lämpad.”

Interiör från Prästgården då den fortfarande stod i staden.

Nedmontering och återuppförande

Innan byggnaden kunde rivas behövde den dokumenteras. Timmerkonstruktionen försågs med metallbrickor, där varje bricka var unikt uppmärkt så att man skulle kunna identifiera varenda del av konstruktionen. Ingenting skulle bli fel. Då rivningen påbörjades fotograferade man också nedplockningen.

Den östra längan, bostadslängan från 1775-76, kom att uppföras på Fredriksdal 1942-44. Man tog sig friheten att göra vissa förändringar där man ansåg att det var nödvändigt, men i det stora hela uppfördes denna länga likt ursprunget. Byggnaden kom att användas som hantverksmuseum fram tills 1960-talet.

Nedplockning av Prästgården, tidigt 1940-tal.

Återuppförandet på Fredriksdal, tidigt 1940-tal.

En del av hantverksmuseets utställning i Prästgården. Bilden är sannolikt tagen någon gång på 1940-talet.

Det kom att dröja innan man uppförde någon av de tre andra längorna. Det var krig ute i världen och det ekonomiska läget var osäkert. Man bestämde sig därför för att magasinera dessa längor, och i omkring 40 år var det bara den östra längan som stod upprest. Från och med 1960-talet fick den dock sällskap i form av bland annat Strömgrändsgården och Béenska huset, som restes mitt emot.

Men på tidigt 1980-talet hände någonting: man beslutade sig för att återuppföra södra längan, ett projekt som delvis finansierades av Lions Helsingborg. Som arkitekt anlitade man Erik Wikerstål, och längan var färdiguppförd 1984. Lärare och murar-, betong- och snickerielever från Rönnowska skolan arbetade med uppförandet som en del av utbildningen.

Det dröjde sedan till 1990 innan man återuppförde västra och norra längorna, ett arbete som tog tre år. För detta ansvarade Gunnar Engström, då teknisk chef på museet. Trots att längorna legat magasinerade i många år var virket ”förvånansvärt friskt”, enligt Engström. 1993, ungefär femtio år efter första längan restes, stod alltså Prästgården klar. Strax därpå flyttade Helsingborgs museum från stan in i det nybyggda Kulturmagasinet alldeles intill.

Västra och norra längorna sedda från innergården 2018.

Prästgården idag

Idag inrymmer byggnaden blomsterbutik, skola och utställningslokaler. Innergården används ibland på marknader. Prästgården är en given och uppskattad del av Fredriksdals stadskvarter, och nog kan det fortfarande sägas att den utgör en effektiv fond för teaterallén såväl som för resten av området.

# Byggnader