Mörarp

Mörarp, socken och samhälle öster om Helsingborg. Socknen gränsar i öster mot Bjuvs kommun. Förhistoriska fynd vittnar om en bosättning under brons- och järnålder. I historisk tid fanns förutom kyrkbyn, Tollarps by och av gårdarna dominerade Rosenlunds säteri. Kyrkbyn Mörarp går troligen tillbaka på 1100-talet. Ortnamnet (1200–33omnämnt som Myruthorp), innehåller ”torp” (nybygge) anses härröra från vikingatid eller tidig medeltid. Förleden har tolkats som ”myra”, ett mansnamn eller ”myr” eller ”myra” i betydelsen myr. Kyrkan är troligen från slutet av 1100-talet. Förändringar och tillbyggnader har sedan gjorts under århundradena, bl.a. tillkom tornet på 1600-talet, som 1835 höjdes och fick trappgavlar. Se Mörarps kyrka. Ortens läge som en central punkt i Luggude härad med ett väl fungerande vägnät, gjorde bland annat att man redan 1668 fick ett gästgiveri med skyldigheter att ordna logi, mat och skjuts för resande.

En rest från tiden med gästgiveri var den kägelbana som låg intill. Den uppfördes 1904 och flyttades 1988 till Fredriksdals friluftsmuseum. Det centrala läget gjorde också att orten blev en tingsplats. Till en början hölls rättegångarna i en gårdsbyggnad men 1828 uppfördes ett speciellt tingshus med tillhörande häkte i anslutning till gästgiveriet. Se även Luggude härads domsaga. Tingshuset är i dag inrett med bostäder, medan de flankerande gårdsbyggnaderna med gästgiveriet är rivna och ersatta med bostäder, som i storlek och placering skall påminna om de tidigare byggnaderna.

En rest från gästgiveriet är stall och loge på andra sidan vägen. Byggnaderna används i dag som föreningslokal för scouterna och vagnmuseum. Se Vagnmuseet. I enskifteshandlingar från 1803 nämns ett skolhem vid kyrkan och den första riktiga folkskolan uppfördes år 1857. Ytterligare skolbyggnader tillkom 1872, 1933, 1966 och 2003. De två äldsta används i dag av församlingen. Det strategiska läget innebar också att orten 1874 fick en järnvägsförbindelse och året därpå även järnvägsstation. Fram till i slutet av 1960-talet behöll Mörarp sin betydelse som trafikknut eftersom riksvägen mellan Malmö och Stockholm gick genom orten. Ett minne från denna tid är Caltexmacken, som anlades av Texacobolaget vid mitten av 1930-talet. Förste innehavaren var Carl Westberg, vars namn fortfarande pryder stationen. Invånarantalet 2010 var 1 893.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton och föremål från Mörarp: [[1]]

På Riksantikvarieämbetets söksida ”Fornsök” hittar du information om arkeologiska fynd i trakten, bland annat forntida gravar och stensättningar: [[2]]

Läs mera: Anna Bergkvist, ”Mörarpsbygdens historia”, (1999) ”Bevarandeprogram för Mörarp”, Bevarandeplanskommittén (2004), se också Helsingborgs Historia Del VIII:1