Luggude härads domsaga

Luggude härads domsaga, upphörde 1971 och gick då upp i Helsingborgs tingsrätt. En domsaga är det geografiska område inom vilket en tingsrätt håller rättegångar (också kallat domkrets). Luggude härad har existerat som självständig domsaga sedan 1851. Det året bröts nämligen Luggude härad ut ur den större domsaga som den tillsammans med Onsjö och Rönnebergs härader bildat sedan 1691. Under åren 1682–1691 hade Luggude bildat domsaga med Bjäre härad. Som ett led i försvenskningen av Skåne efter Roskildefreden 1658 fattade den svenska regeringen den 4 november 1682 beslut om indelning av Skåne i nya häradshövdingedömen, nio till antalet. Efter den 1 juli följande år skulle svensk lag tillämpas i Skåne.
I Luggude var det först 1684 som själva tingsplatsen omnämns, som då var Väla. Därefter var Västra Ramlösa ”rättens tingsplats”, sedan blev det några gånger i Fleninge och 1690 och 1692 i Rödemölla vid Helsingborg. År 1691 var Ringstorp tingsställe följt av flera tillfällen fram till vårtinget 1704. (Ringstorp har för övrigt sedan den danska tiden gamla anor som tingsplats, alltså fram till 1658). Från hösten 1704 fram till 1896 var Mörarp tingsplats. Fram till 1828 hölls ting i en byggnad söder om det vid detta år nyuppförda tingshuset, en tegelbyggnad i två våningar. Denna byggnad som nu är ombyggd till bostadshus, användes som tingshus fram till 1896 då häradsrätten flyttade till det då uppförda tingshuset vid Kaliforniegatan i Helsingborg. SG

Läs mera: Karl Salomonsson, ”Häradshövdingar och Lagmän i Luggude”, Minnen från Helsingborg och dess skola 38 (1971); Carl Åbjörnsson, ”Luggude domsaga. Några anteckningar från gången tid”, Minnen från Helsingborg och dess skola 34 (1967).