Husarmusiken

Husarmusiken, var under den långa tid som Helsingborg var garnisonsstad (med regemnetena K5, K2, P2) ett vanligt inslag i stadens musikliv. Genom sina offentliga konserter, särskilt åren kring sekelskiftet 1900, fick regementsmusiken stor betydelse för musiklivet i staden och inte minst för den del av befolkningen som normalt inte kommit i kontakt med orkestermusik. Värt att notera är också att vid tillkomsten av Nordvästra Skånes Orkesterförening (senare HSO) 1912 hade flertalet av orkestermusikerna anknytning till husarmusikkåren. Ännu under senare hälften av 1900-talet bestod symfoniorkestern (se Helsingborgs symfoniorkester) av f.d. militärmusiker, till betydande del naturligtvis blåsare och slagverkare.

Musikkåren leder sina anor till första hälften av 1800-talet. Redan 1833 nämns t.ex. att Skånska husarregementets blåsorkester utökats till 30 man. Senare under ledning av den dynamiske musikdirektören Olof Lidner (som även skulle bli orkesterföreningens konstnärlige ledare), gav husarmusikkåren regelbundet så kallade folkkonserter i bl.a. Folkets hus och Folkets park samt bjöd återkommande på sommarkonserter utomhus. De beridna musikerna i sina stiliga uniformer var för övrigt ett uppskattat inslag vid militärparader genom stan och vid offentliga tillställningar. Se även Militärstaden och Musikliv. SG