Militärstaden

Militärstaden. Redan i början av 1700-talet hade Helsingborg skyldighet att hålla två infanterikompanier, ca 200 man. År 1772 tillkom ett husarregemente, dock drogs infanteriet in året därpå och husarerna kom att bli stadens försvar under ca 100 år. De gemensamma byggnaderna för militärerna var det år 1778 uppförda Högvaktenhuset (vid Stortorget, på platsen för SE-Bankens hus). Stall och ridhus fanns tvärs över torget där i dag rådhuset är beläget. Soldaterna var inkvarterade hos olika privatpersoner, några kaserner fanns inte. Husarregementet hade flera namn under dessa år: Mörnerska, Cederströmska, Konung Carl XV och slutligen Kronprinsens husarregemente från 1882. Fram till 1882 var militärerna utan egen förläggning (en provisorisk manskapskasern inrättades på 1870-talet i Ålgränden) men då byggdes kasernerna söder om staden vid Sandlyckorna (nuvarande Rönnowska skolan (se Rönnow (släkten)). År 1897 flyttades de skvadroner av regementet som varit förlagda i Helsingborg till Malmö. Året därpå ersattes de av Skånska husarregementets skolor och expedition samt musikkår. Därutöver förfogade man över värvade soldater samt värnpliktiga. Från kasernena flyttade man 1912 då Berga kasern stod klar. År 1925 slogs husarregementena i Malmö och Helsingborg samman med dragonregementet i Ystad och bildade Skånska kavalleriregementet med förläggning i Helsingborg. Under andra världskriget omorganiserades det till ett pansarregemente och som sådant flyttade det till Hässleholm 1952. Helsingborg som militärstad var slut.
År 1852 flyttade Generalbefälet för det stora militärområdet till Helsingborg. Titulaturen har under tidernas lopp varit växlande. Tidigast (från 1883 och ett par årtionden framåt) hette det Generalbefälet i Första Militärdistriktet och Generalbefälhavaren över Skåne. År 1927 blev benämningen Södra arméfördelningsområdet, senare ändrat till Södra militärområdet, som blev en territoriell myndighet med ansvar för bl.a. rullföring och för landstormens utbildning och utnyttjande. Genomgående under årens lopp har varit att toppen för organisationen och dess högste chef har varit en generalmajor eller generallöjtnant. Efter den förste generalbefälhavaren i Helsingborg Gustaf Adolf Fredrik von Essen (1803–1874) finns ett påtagligt minne kvar än i dag, nämligen Essenska villan (Konsul Perssons villa vid Södergatan/ Trädgårdsgatan). En annan generalsperson som satt spår i stadens annaler är friherre G.A. Peyron (1828–1915), som kom att tillhöra stadsfullmäktige i över 30 år. SG

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton på Husarregementet: [[1]]

Läs mera: ”Skånska kavalleriregementet 1928–1952”, Jan von Konow red. (1992)
Om skolgossar och husarer, Sture Lilja minns sitt 1890-tal: ”Längre ut på Söder lågo då för tiden Skånska Husarregementets kaserner. De stöddiga, sporrklingande gossarna, rödkindade och hjulbenta samt översållade med gula knappar och snoddar, utgjorde ett livgivande inslag i den eljest rätt trista stadsbilden. Vi skolpojkar hade en viss kontakt med dem, då vi liksom de voro kommenderade att bevista högmässan i Gustav Adolfs kyrkan. Vi sutto där klass- respektive skvadronvis undanstoppade på läktaren, sövda till ro av pastor Nymans spröda, i de högre rymderna förklirrande silvertoner.”

Ur ”Minnen från Helsingborg och dess skola”, nr 16 (1948).