Gå till innehåll Gå till huvudmeny

Choose language

Carl Magnusson, bibliotekarie, bildningsivrare och f d cigarrmakare.

Carl Magnusson 1924. Foto av artikel i Skånska Socialdemokraten i april 1924.
Carl Magnusson 1924. Foto av artikel i Skånska Socialdemokraten i april 1924.

Carl Magnusson (1854–1929). Född i Slättryd, Småland, emigrerade 1869 till Hamburg, Tyskland. Arbetade där som dräng åt en cigarrfabrikör, och var på fritiden aktiv i bildningsföreningar med ett särskilt intresse för litteratur. Bland annat arbetade han på fritiden med att katalogisera litteratur åt en av stadens arbetarföreningar. C M återvände på 1890-talet till Sverige och valde då att arbeta och bo i Helsingborg. 1897 valdes han in i arbetarkommunens biblioteksstyrelse. Fram till 1916 arbetade C M med arbetarekommunens bibliotek på fritiden; ”då var det att sitta om kvällar, nätter och söndagar och uträtta det som skulle göras”. (Citat ur Skånska Socialdemokraten 4/4 1925). Därefter arbetade han heltid med arbetarbiblioteket.

C M arbetade också med Helsingborgs Föreläsningsförening och satt i kommittén för omorganisation av Hälsingborgs stadsbibliotek som styrelseledamot. Tidningen Skånska Socialdemokraten beskrev hans person och kompetens: ”noggrannhet i allt… genom trägna studier förvärvande kunskap om böcker… förvärvat sig genom sympati och aktning för sina gedigna kunskaper…”.  (S S D 27/10 1917). C Ms mångåriga arbete med arbetarbibliotekets boksamling och utlåningsverksamhet utfördes länge tillsammans med skomakaren Th. Lilliendahl.

När C M 1924 fyllde 70 år uppvaktades han av medarbetarna i arbetarbiblioteket men också Arbetarkommunen, Folketshusföreningen och Socialdemokratiska föreningen samt vännerna. Som tack för sitt mångåriga hängivna arbete fick han en guldklocka med vidhängande kedja, klockan hade inskriptionen ”För mångårig hedrande gärning”. När Magnusson slutade sin tjänst 1925 hade arbetarbiblioteket omkring 14 500 titlar och expedierade årligen ca 49 000 utlån. (SSD 2/1 1924 samt 4/4 1925).

Frågan om ett lokalt arbetarbibliotek hade väckts första gången 1889 av skomakarfackföreningen. Några år senare aktualiserades frågan på nytt och arbetarkommunens biblioteksatsning tog sin början i en sommarfest i Pålsjö skog 1894. Bakgrunden var att flera lokala fackföreningar hade beslutat att bygga upp ett särskilt lånebibliotek för arbetare. Inkomsterna från festen blev till verksamhetens startkapital. Bland annat inköptes ett bokskåp för utlån som ställdes på Godtemplarhuset på Carl Krooksgatan. De första titlarna köptes alla från Tullstorps antikvariat i Lund (219 till antalet). Den 28/10 samma år invigdes biblioteket.

I slutet av 1890-talet hade biblioteket omkring 300 titlar för utlån, 1917 hade samlingen omkring 8 000 titlar. För att kunna låna krävdes ett medlemskap, 15 öre för arbetare, 30 öre för övriga. Satsningen på en växande biblioteksverksamhet stöddes sedan länge också av de utanför arbetarrörelsen, bland annat av tidningsutgivaren m m Kristina Borg. Tillsammans med sin make hade de skänkt ”ca 800 band av alltigenom god litteratur” till arbetarbiblioteket. (SSD 25/10 1919)

PJ

Läs mer: Jan Fredriksson, Folkets hus – arbetarborgen. (1994)

Helsingborgs museum, ”Några enkla minnen ur mitt liv – ett utkast”. Handskrift av Carl Magnusson.