Folkets hus

Folkets hus. Interiör från A-salen som varit skådeplats för otaliga varietéer och mötesplats under årtionden för Helsingborgs arbetare

Folkets hus, invigt den 2 december 1906 efter 15 års planerande och stora ekonomiska uppoffringar av inte minst de lokala fackföreningarna. I maj 1899 hade några av arbetarrörelsens förkämpar kallat till ett första möte i Godtemplarhuset på Carl Krooks gata för att bilda en Folketshusförening. I den första styrelsen ingick skräddaren P. Levin, cigarrmakaren Carl Magnusson, parkföreståndaren A. G. Eklund, järnarbetaren Nils Andersson och träarbetaren Nils Persson. I mitten av november 1901 presenterade styrelsen ett förslag till tomt vid Söders hjärtpunkt Nya torg (eller Nytorget som det tidigare kallades). Efter många och komplicerade turer lyckades föreningen till slut skrapa ihop de 13 000 kr som krävdes för att friköpa de två fastigheter som fanns på tomten. Men nya problem uppstod då en av fastighetsägarna vägrade sälja, varvid de redan färdiga ritningarna av Harald Berglin fick revideras, vilket innebar att mittpartiet med balkong inte kom att hamna över den stora porten mot den kringbyggda gården och utgången mot Hantverkaregatan. Vid den festliga invigningen i A-salen hölls hälsningstal av föreningens ordförande August Falk och festtal av riksdagsman Adolf Christiernson.
Huset har varit hemvist för en rad fackföreningsexpeditioner, som hyresvärd för ABF och Arbetarekommunens bibliotek samt och inte minst som ett Söders eget ”nöjespalats”. A-salen var länge stadens största möteslokal och utnyttjades flitigt för bl.a. teater- och musikevenemang, boxningsgalor och dragspelstävlingar. Från år 1908 var ”kinematografen” ett säkert dragplåster. Snart uppstod den legendariska Teater-Varietén. Edvard Persson hade i Folkets hus några av sina första framträdanden och äldre helsingborgare minns gästspel av operett- och revysällskap samt ett tappert försök på 1950-talet av teatermannen Ragnar Tell att med en egen fast ensemble ge staden en andra teaterscen. På nöjesfronten noteras också att A-salen i olika skeden var danssalongen Södran, i folkmun under beredskapsåren på 1940-talet lite vanvördigt skämtsamt döpt till ”änkornas paradis”. A-salen restaurerades i början av 2000-talet till i princip ursprungligt utseende. Se även bl.a. Arbetarekommunens bibliotek, Biografer, Folkbildning och studieförbund och Skånska Social-Demokraten. SG

Läs mera: Jan Fredriksson, ”Folkets hus – arbetarborgen” (1994). I museisamlingarna finns fler foton med koppling till Folkets hus, se t ex. [1].