Kristina Borg

Kristina Borg, född Jönsson, (1844-1928) växte upp i Västra Broby några mil öster om Helsingborg. På 1860-talet flyttade hon till Helsingborg där hon började arbeta som kontorist på Öresunds-posten. 1869 gifte hon sig med tidningens chefredaktör Fredrik Teodor Borg. Hon var den som skötte tidningens ekonomi, och var också ett ständigt bollplank för dess redaktion. Vid hennes 75-årsdag 1919 skrev Karolina Widerström om hennes arbete på tidningen: ”såväl hennes ekonomiska kapacitet som hennes journalistiska begåvning fingo god användning”. Makarna delade ett starkt engagemang för sociala frågor och båda kom att bli förespråkare för kvinnlig rösträtt.

När Fredrik Borg avled 1895 övertog Kristina Borg ägandeskapet av tidningen. Ny politisk redaktör blev Axel Svensson. 1910 övertog Kristina Borg också rollen som utgivare, men Axel Svensson fortsatte att medverka i tidningen.

Kristina Borg var engagerad i en lång rad sociala verksamheter i Helsingborg, både sådana som drevs i kommunal regi, och i föreningsform. År 1895 ingick hon i styrelsen för barnasylsföreningen, som skulle arbeta för inrättandet av en barnasyl i Helsingborg, och när det bildades en förening för sommarkolonier i Helsingborg år 1900 blev hon utsedd kassaförvaltare och ”förste direktris” i styrelsen. 1904 startade föreningen Helsingborgs arbetsstugor, som hade som ändamål att bereda skolbarn sysselsättning med slöjd och hantverk. Kristina Borg ingick i styrelsen tillsammans med bland andra lärarinnan Ellen Laestadius. Vid samma tid satt hon även i styrelsen för arbetsförmedlingen i Helsingborg, då som en av två representanter för ”det kvinnliga arbetet” (den andra var Gustafva Sylvan).
1911 blev Kristina Borg den första kvinnan som valdes in i fattigvårdsstyrelsen i Helsingborg, en post hon upprätthöll fram till 1920. Hon hade fler kommunala förtroendeuppdrag, som ledamot både i ”Spädbarnshemskommittén” och ”Barnbördshuskommittén”, som arbetade i slutet av 1910-talet.

Fredrik Borg var en pionjär när han 1884 som riksdagsman var den första att motionera om att kvinnor skulle få rösträtt. Kristina Borg delade hans engagemang i rösträttsfrågan och var ordförande för helsingborgsavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, från det att en sådan avdelning bildades, till dess upplösning.

Kristina Borg var också engagerad i fredsrörelsen, och 1906 deltog hon i den internationella fredskongressen i Milano, utsedd av Sveriges kvinnliga fredsförening. KG

Källor:
Rösträtt för kvinnor nr 13, 1919
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/329/rfkv1919_13_01_04.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Idun nr 35, 1911
http://www2.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1911/pdf/1911_35.pdf