AB Rååverken

Biletten, kallad Mascot, ett uppmärksammat ”vrålåk” tillverkat på Rååverken under 1910–1920-talen

Rååverken, AB, mekanisk verkstad och gjuteri, en efterföljare till Råå Mekaniska Verkstads AB, i sin tur grundad 1901 av smederna Arvid Andersson och Janne Lundgren. Dessa drev sedan flera år en Smides-, Reparations- och Mekanisk Verkstad på Storgatan 51 på Råå. Smederna lät uppföra en fabriksbyggnad strax invid Rååbaden och här påbörjades under ledning av ingenjör Arvid Andersson tillverkning av bl.a. järnvägsvagnar och semaforer. VD var ingenjör Harald Bergengren. Till Kopparverket levererades omkring 1902 tio öppna järnvägsvagnar och 1905 tio av samma sort till HRRJ (Hbg–Råå–Ramlösa Järnväg) som trafikerade den s.k. Decauvillejärnvägen. För Kopparverkets del gällde det godstransporter mellan i första hand Råå hamn och fabriken som ännu inte hade egen hamn. År 1904 fick verkstaden en egen spårförbindelse med HRRJ genom ett stickspår. År 1916 förvärvades verkstadsfirman av August Christell (1879–1934), som f.ö. även var grundare och i ledningen för flera andra företag, så som tvålfabriken SAPO, Helsingborgs Nya Kabelverk, Helsingborgs konservfabrik och Helsingborgs Margarinfabrik, dessutom en av drivkrafterna vid uppförandet av cykelvelodromen i Stattena. (Se Cykelklubben Fix (cykelsport).

Under Christells ledning tog R. som ett av de första företagen i landet upp tillverkning av bilar. Dessa var av en enkel typ, så kallade “biletter”, och såldes under namnet Mascot. Tio bilar tillverkades. De var från början utrustade med en Huskvarna motorcykelmotor, sedan en av märket Indian, importerad från England. Dessa var monterade utvändigt på höger utsida av fordonet, som för övrigt var tvåsitsigt, föraren fram och passageraren bak. Biletten var helt öppen likt en cabriolet och såldes genom Automobilfirman Alfr. Sonesson i Helsingborg. Som mest arbetade 60–80 personer på Råå-verken, även i skift dygnet runt. Första världskriget rasade emellertid och ställde till med problem för företaget, som lades ner 1921. Fabriksbyggnaderna kom senare att hysa företaget AB Packningsindustri. KEA