Rögle

Rögle, säteri och brukssamhälle i Välinge socken. Gården har anor från 1500-talet, men blev självständigt säteri på 1700-talet, efter att tidigare varit förenat med Spannarp och Vegeholm. Med sina vattengravar och sin borgholme påminner Rögle om de sätesgårdar som fanns i Skåne vid slutet av medeltiden och under 1500-talet. Gården tillhörde under en följd av år släkten Gjedde och ägdes senare av bl.a. generalguvernören Gustaf Otto Stenbock. År 1724 friköptes den och dagens mangårdsbyggnad med de båda flyglarna uppfördes 1750. Byggherre var Isaac Cedercrantz och ritningarna utfördes av Georg Mochelton. Huvudbyggnaden har påbyggts med en våning år 1830. En brand 1858 innebar att de flesta av ekonomi- byggnaderna fick ersättas. År 1870 inköptes Rögle av konsuln Petter Olsson i Helsingborg. Han utvecklade bl.a. tegeltillverkningen, som funnits här sedan 1700-talet, och bildade Rögle tegelbruksaktiebolag. Bolaget har levererat sitt gula tegel, Olsasten, till många stationshus och offentliga byggnader. (Se även Tegelbruk.) Gården hade en omfattande drift långt in på 1900-talet och ytterligare ekonomibyggnader tillkom. Efter ännu en brand 1929 påbyggdes gråstenslängorna och gavlarna gavs sitt karaktäristiska utseende. Brukssamhället Rögle, som ligger ett par kilometer nordväst om säteriet, utvecklades i samband med Petter Olssons satsning på tegeltillverkningen i slutet av 1800-talet. Invånarantalet tillsammans med Tånga den 31 dec. 2010 var 223.

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton och föremål från Rögle: [[1]]

Läs mera: ”Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun”, Helsingborgs museum (1991), se också Helsingborgs Historia Del VIII:1 [[2]].