Nya elementarskolan för flickor

Nya elementarskolan för flickor, grundades 1889 av Olga Appelgren och Lotten Schram under namnet Privatskola för flickor. År 1894 ändrades skolans namn till Nya elementarskolan för flickor, men normalt kallades den för ”Appelgrenska”. Först låg skolan på Prästgatan men flyttade 1895 till Bruksgatan. Lokalerna utökades med åren och ingången till skolan kom att ligga på Trädgårdsgatan 5. Detta trevåningshus med nyrenässansdekor vid hörnet Trädgårdsgatan-Bruksgatan hade ritats av Ola Anderson och ursprungligen uppförts för kopparslagare Oskar Lindberg 1886–1887. Under lärarnas tillsyn hade eleverna raster i den intilliggande Stadsparken.

Liksom stadens andra privata flickskolor: Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor och Högre elementarskolan för flickor, hade skolan som flest elever under 1920-talet: år 1920 cirka 270, att jämföra med 100 elever år 1899. Förutom Appelgren själv var skolans lärare under 1890-talet bland andra Carola och Elin Henckel, med Gisela Trapp (född Henckel) ibland som vikarierande. Dirigenten Olof Lidner undervisade i sång. Från år 1908 undervisade konstnären Ragnhild Schlyter i teckning. Bland kända kvinnor som varit elever där märks bland andra Elin Wägner och Elsa Collin. I sin uppväxtskildring har Ella Nordlund beskrivit sin tid som elev på Appelgrenska skolan 1912–1921.

Skolreformen 1927 och Högre allmänna läroverket för flickor (Olympiaskolans) uppförande 1929 kom på sikt att utkonkurrera stadens privata flickskolor. År 1934 slogs Appelgrenska skolan samman med Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor och kallades sedan Ebba Lundbergs nya elementarskola för flickor. Denna skola, som sedan 1944 även sammanslagits med Högre elementarskolan för flickor, upphörde 1968.

Författare: Agardh Hjärne

Källor:

Skolkataloger för Nya elementarskolan för flickor, för läsåret 1896–1897, 1897–1898, 1898–1899, 1900–1901 och 1925–1926

Åke Ljungfors, ”Hälsingborgs skolväsen under de sista hundra åren”, i De hundra åren: Stadsfullmäktige i Hälsingborg 1862–1962 (1965), sida 164–166.

Henrik Ranby, Helsingborgs bebyggelse 1863–1971: Helsingborgs historia VII:3 (2005), sida 133–134.

Ella Nordlund, Sigbrit Norvall & Anita Grünbaum, Under knapphetens stjärna: En flickas uppväxt i Helsingborg 1903–21 (2016).