Margaretaskolan

Margaretaskolorna (-an), ursprungligen kallade Sydöstra skolorna, bestod från början av två folkskolebyggnader uppförda 1884 och 1886. Skolorna fick gemensamt namn 1922 efter kronprinsessan Margareta. Under våren och sommaren 1945 använde Röda Korset skolan som flyktingförläggning, (se flyktingströmmar).

Den ”idylliska men omoderna” ursprungliga skolan ersattes 1959 av ett nytt skolbyggnadskomplex, ritat av Erik och Henry Andersson för Arton arkitektkontor. Skolan utformades enligt ett paviljongsystem på en våning med platta tak och fasader i gult tegel. Därtill tillfogades bland annat en gymnastikbyggnad och tre atriumgårdar med träpergolor. Varje klassrum hade egen utgång till den trädrika skolgården. Den gröna utemiljön, med bland annat planteringar i klosterstil, ritades av landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson. Skolan var sannolikt främst inspirerad av den danske arkitekten Arne Jacobsens Munkegaardsskola från 1957. Trots att Margaretaskolan kom i bruk 1959 invigdes den inte officiellt förrän den 31 maj 1963. Detta i samband med att skolan fick två konstnärliga gestaltningar: skulpturen Pajazzo av Edvin Öhrström och reliefen Familjen av Bengt Orup. Bebyggelseantikvarien Henry Ranby har beskrivit Margaretaskolan som ett av ”1950-talsmodernismens huvudverk i Helsingborg”.

År 2000 startades Musikgrundskolan Synkopen i Margaretaskolans lokaler. Behovet av Margaretaskolan ansågs dock ha minskat och dess rivning var under debatt. Våren 2003 beslutade kommunala Kärnfastigheters styrelse att söka rivningslov. Privatpersoner som hade barn på Synkopen ville bevara skolan genom att ansöka om en byggnadsminnesförklaring. Regionsmuseet i Kristianstad/landsantikvarien i Skåne utförde en första kulturhistorisk värdering och bedömde skolan ha ett högt kultur-, social- och skolhistoriskt värde. Skolan ansågs utgöra ”ett tydligt exempel på hur den nya och mer individanpassade pedagogiken manifesterades i skolbyggnaden”.  Skiljaktigt från Regionsmuseet bedömde dock länsstyrelsen våren 2004 att skolan inte uppfyllde de arkitektoniska kraven för en byggnadsminnesförklaring. Skolans rivning genomfördes i december samma år. På platsen uppförde Helsingborgshem senare ett hundratal hyreslägenheter. Synkopen och Pajazzo flyttade först till Magnus Stenbocksskolan och Familjen omplacerades så småningom till Wieselgrensskolan.

Författare: Agardh Hjärne

Urval källor:

”Skola i Hälsingborg fick fina konstverk”, SDS, 1963-06-01.

Jonas Nilsson, ”Margaretaskolan kan bli byggnadsminne”, HD, 2003-10-03.

Jonas Nilsson, ”Frågetecken för nybygge på Margaretaskolan”, HD, 2004-11-25.

Henrik Ranby, Helsingborgs bebyggelse 1863–1971: Helsingborgs historia VII:3 (2005), sida 315–316.