Helsingborgs museum

Helsingborgs museum, verksamheten startade 1909 i den forna skolbyggnaden på Södra Storgatan 31, se Bruniushuset. Initiativtagare var konsul Oscar Trapp, som under slutet av 1800-talet tillsammans med ett antal historieintresserade personer samlade in föremål med anknytning till Helsingborgstrakten och Skåne. En grundplåt till museet kom ur Rudolf Tornerhjelms fond med drygt 42 000 kr. För att driva museet hade man 1908 bildat Helsingborgs museiförening och Oscar Trapp blev dess förste ordförande. Redan 1910 inlemmades landborgsområdet ovanför med museet och 1912 kunde Möllebackens våffelbruk, Helsingborgs första friluftsmuseum, invigas. Skolbyggnaden blev snart för liten för de växande samlingarna och en tillbyggnad mot gården, ritad av Sigurd Lewerentz, gjordes därför 1914.

År 1918, två år efter Oscar Trapps bortgång, donerade hans änka Gisela Trapp parets bostad, Fredriksdals herrgård med omgivande markområden till Helsingborgs stad för att man här skulle bygga upp ett friluftsmuseum. Efter ett omfattande uppbyggnadsarbete kunde Fredriksdals friluftsmuseum invigas 1923, se Fredriksdal – museer och trädgårdar. Stora delar av samlingarna kunde då flyttas till Fredriksdal, vilket gjorde att museet på Södra Storgatan blev ett mer renodlat stadsmuseum. Den alltmer omfattande konstsamlingen hade man dock länge haft svårigheter att visa och lösningen kom 1929 när Vikingsbergs konstmuseum öppnades för allmänheten. Helsingborgs museum hade vid denna tid växt till att omfatta inte bara det ursprungliga museet på Södra Storgatan utan även Fredriksdals friluftsmuseum, Vikingsbergs konstmuseum samt Kärnan, som hade förts över till museets ansvar omkring 1914.

Verksamheten utökades ytterligare 1949 då Pålsjö mölla i Pålsjö skog införlivades med museet, se även Möllor/Kvarnar. Alltsedan starten 1909 har man emellertid haft önskemål om större och mer ändamålsenliga lokaler för samlingarna och den publika verksamheten. Ett otal utredningar om detta har genomförts under åren. Först i början på 1990-talet kunde uppbyggandet av det nya Helsingborgs museum inledas och detta tack vare Dunkers donationsfond. 1995 stod Grafiska museet klart på Fredriksdal, ett år senare Kulturmagasinet för museisamlingarna och 2002 kunde slutligen Dunkers kulturhus invigas. Samma år ändrades benämningen Helsingborgs museum till Helsingborgs museer och de tre fristående, men samverkande institutionerna Kulturmagasinet, Dunkers Kulturhus och Fredriksdal – museer och trädgårdar bildades. Museisamlingarna har utökats till att omfatta ca 200 000 föremål, ca 1 miljon fotografier och ett okänt antal arkivalier och har framförallt en konst- och kulturhistorisk inriktning med tonvikt på Helsingborgsregionen och Skåne.

Museiintendenter/chefer

Helsingborgs museum

Gustaf Löfgren 1909–10, Sigurd Wallin 1910–12, Torsten Mårtensson 1913–55, Lars-Göran Kindström 1955–77, Torkel Eriksson 1977–88, Svante Eriksson 1989–92, Kjell Hansen 1993-1995, Ann-Louise Kemdal 1996–2000, Per Lindahl 2001–2002, Joakim Thomasson 2013-17, Therese Kruse 2017-19, Hans Bergfast 2019-

Fredriksdal – museer och trädgårdar

Per Lindahl 2002–07, Annika Aronsson 2007-11, Ola Melin 2011, Andrea Danielsson 2012, Joakim Thomasson 2012-2017, Cecilia Wånge 2012-, Hans Bergfast 2019-

Kulturmagasinet

Karin Ohlsson 2002–11, Joakim Thomasson 2012-2017, Therese Kruse 2017-, Hans Bergfast 2019-

Dunkers kulturhus

Niels Righolt 2001–07, Marianne Westholm 2008-10, Elisabeth Alsheimer 2008-11, Katti Hoflin 2011-2015, Göran Nilsson 2015, Olof Lindqvist 2015-16, Mattias Orre/ Jan Galvén 2017-18, Gunilla Lewerentz 2018-