Bibliotek
Ursprunget till Helsingborgs stadsbibliotek får sökas i det tidiga 1800-talets bildningsrörelser och läsecirklar. Ett första steg togs på 1810-talet när ett läsesällskap bildades i Helsingborg. Mot mitten av århundradet blev det allt vanligare att i boklådorna, som tidens bokhandel då kallades, låna hem böcker mot en viss avgift. Den förmodligen förste som idkade denna form av biblioteksverksamhet var boktryckaren och tidningsutgivaren (Helsingborgs-Posten) Jöns Torell, vars bokhandel startade 1824. Ännu en lånebokhandel drevs från ca 1848 av publicisten och tidningsutgivaren Oscar Patrik Sturzen-Becker (”Orvar Odd” i Öresunds-Posten). Ett tecken på den ökade bildningssträvan som låg i tiden var tillkomsten av Bildningsföreningen i slutet av 1840-talet (se även Folkbildning). Denna lyckades efter hand bygga upp ett litet bibliotek, som sedan skulle komma att tillfalla stadsbiblioteket vid dess start 1860. I några av grannsocknarna inrättades vid samma tid sockenbibliotek.
Beslut om ett stadsbibliotek fattades vid ett möte den 5 september 1860, med den liberale politikern och publicisten Fredrik Theodor Borg som ivrig påskyndare. Årsavgiften för att låna var en riksdaler utom för ”lärgossar, tjenstfolk och manskapet vid garnisonen”, vilka var befriade från avgift. Biblioteket öppnade den 12 december 1860 i folkskolans lokal i den så kallade Lückanderska gården i sydvästra hörnet av Kullagatan/Hästmöllegränden. Som bibliotekarie fungerade från 1862 skomakaremästare P C Schultz, ett uppdrag som han bredvid sitt hantverk uppehöll med den äran i ett par decennier.
Stadsbiblioteket har fram till 1965, då det nya biblioteket i Stadsparken invigdes, tvingats flytta på sig flera gånger. År 1863 flyttade man tillsammans med folkskolan till den byggnad som senare blev stadsmuseum på Södra Storgatan 31. Där höll man till på andra våningen fram till hösten 1899. 1897 blev stadsbiblioteket en kommunal institution. Efter sejouren på Södra Storgatan gick flyttlasset först till Gamla läroverket på Bergaliden och därefter 1912 till en femrumslägenhet på andra våningen i Norra Storgatan 6.
År 1915 slopades avgifterna för lån och från 1917 anställdes en utbildad bibliotekarie på heltid, Stina Callmer. I augusti 1921 var man åter i nya lokaler, mitt emot postens hus vid Terrasstrapporna. Fjorton år senare var det så dags igen.
I september 1935 övertog man lokalerna efter restaurangen i Konserthusets bottenvåning. På våren 1965 fick man så för första gången flytta in i ett nybyggt, hus i Stadsparken, där biblioteket fortfarande finns. Huset är ritat av arkitekt Jörgen Michelsen (jfr Arkitektfirman Arton). År 1992 inglasades atriumgården och en takvåning inreddes efter Michelsens ritningar. En viss ombyggnad gjordes även 2004. Bysten av Birger Sjöberg, utförd av Sigge Berggren, som tidigare varit placerad vid biblioteksingången på Konserthusets gård, finns nu i anslutning till bibliotekets servering, Café Birger. Fontänskulpturen som fanns i kaféet utfördes av Robert Nilsson, men flyttades år 2012. 2014 var det dags för ytterligare en ombyggnation av bland annat de publika delarna av källarvåningen samt barnavdelningen. 2018 invigdes ett digitalt kompetenscenter ”Digidel” på stadsbiblioteket.
Stina Callmer var bibliotekschef fram till 1949, då hon efterträddes av Bengt Hallvik som ledde biblioteket till 1982. Därefter har biblioteket haft tre kvinnliga chefer i följd: Anna Maria Kylberg, Eva Hedunger och Elisabeth Aldstedt. 2011 till 2013 ledde Torbjörn Nilsson verksamheten och från 2013 leds stadens bibliotek av Catharina Isberg.
Dagens bibliotek, som 1995 utnämndes till Årets Bibliotek, har genom åren avsevärt breddat sin verksamhet. Grunden för biblioteksverksamhet har alltid varit att tillhandahålla litteratur, information och kunskap för alla. Dagens uppdrag sammanfattas så här: ” Helsingborgs biblioteks uppdrag är att ge alla fri tillgång till information och kunskap, skapa inspirerande mötesplatser, arbeta läsfrämjande och arbeta med digital delaktighet för att verka för fri åsiktsbildning och utveckling i det demokratiska samhället.”
I takt med stadens utbyggnad med nya bostadsområden har områdesbibliotek byggts upp i flera stadsdelar och på mindre orter. För närvarande finns nio stycken: Drottninghög, Elineberg, Laröd, Påarp, Ringstorp, Rosengården, Rydebäck, Råå och Ödåkra. Se även Arbetarekommunens bibliotek, Folkbildning och Godtemplarhuset.
Biblioteksverksamheten har också tillgång till en biblioteksbuss. Från att ha varit en bokbuss har verksamheten breddats till att omfatta större delar av biblioteksverksamheten. 28 augusti 1972 rullade den första bussen från Helsingborgs bibliotek. Bussen som byggdes på en 10 år gammal stadsbuss körde fram till 1980 då den ersattes med en ny buss från Kiitokori i Finland. 2006 togs beslut om inköp av ännu en ny buss. Upphandling gav åter Kiitokori uppdraget att bygga ny bokbuss denna gång på Scaniachassi som levererades 13 mars 2007 till en kostnad av 3 miljoner. 2022 var det dags för stadens fjärde biblioteksbuss, denna gång leverad av Fellwings karosseri i Billesholm.
I Kulturmagasinets/Helsingborgs museers samlingar hittar du foton från biblioteken, bl.a.: [[1]]
Läs mera: Bengt Hallvik, ”Bildning, böcker, borgare”(1965).