Ringstorp, stadsdel som vuxit upp invid Stattena och kring den höjd där en vattenreservoar i dag utgör områdets kännetecken. Ringstorp är en mycket gammal kultplats, vilket framkom vid grundgrävning till vattenreservoaren 1904. Fynden i de övre jordlagren kunde vid utgrävningen härledas till slaget 1710, men under dessa fanns betydligt äldre föremål daterade till såväl brons- som järnåldern. Förutom gravar och många åldriga föremål frilades delar av en domarring. Denna antas ha varit upphovet till namnet Ringstorp, då det även kan antas att ett torp legat i området.
Historiskt är Ringstorp också känt från slaget vid Helsingborg 1710 som avgjordes vid Ringstorpshöjden. Före uppförandet av vattenreservoaren fanns på platsen en minneslund jämte en minnessten, uppsatt 1860. Stenen, huggen av Nils Sjunnesson d.ä., var då placerad vid lundens södra sida. Efter vattentornets uppförande flyttades stenen till den västra sidan och 1960, på dagen 250 år efter slaget, fick den gamla stenen sällskap av en ny. Ringstorp har i äldre tider varit en tingsplats, första gången omnämnd 1691. Det sista tinget hölls den 27 maj 1704, varefter tingen flyttades till Mörarp.
I dag är Ringstorp en modern stadsdel med närbutik, skola, bibliotek, vårdboende och kyrka (se Sankta Anna kyrka).
Läs mera: Carl Wibling, ”Ringstorpsfynden” (1906); Karl Salomonsson, ”Luggude Häradsrätt” (1975); K.E. Olsson (Ander), ”Stattena och Möllerna på Wången” (1985).
