Pestkyrkogård

Pestkyrkogård (1), återupptäckt efter studier av gamla kartor. Den var belägen i nordöstra delen av nuvarande Slottshagen. Minnesstenen är skänkt av Gillet Gamla Helsingborg 1994

Pestkyrkogård, (1) belägen i Slottshagens nordöstra del, ”återupptäckt” 1987 av Karl Erik Olsson (Ander), som efter vidare forskning ledde till en av Helsingborgs stad utförd markering av platsen och av Gillet Gamla Helsingborg bekostad minnessten invigd 1994. Pesten som under tidigt 1700-tal härjade i det inre Asien och Centralafrika spreds norrut över Europa och nådde Stockholm 1710 via de baltiska länderna. Trots besöksförbud mellan Sverige och Danmark kom den till Helsingborg 1711 via Domsten som haft besök från Danmark. Strandvakten fick förstärkning och vägarna bevakades till och från byn, ingen tilläts passera, överträdelse straffades med fem par spöstraff, men ingenting hjälpte. Några botemedel fanns inte och i det av kriget redan svårt sargade Helsingborg noterades omkring 133 personer döda av pesten. Dessa skulle enligt myndigheterna ”..utan ceremonier nergrävas i backen..” och således inte begravas på de vanliga kyrkogårdarna. Detta väckte stor opinion och förtvivlan från de anhöriga och med prästerskapets hjälp kunde nattetid ett okänt antal avlidna ändå flyttas från den i Tornvången anvisade platsen till vigd jord.
Pestkyrkogårdar, (2) anlades vid samma tid även vid Köpinge och för Raus, Pålstorps och Örby byar samt sannolikt även vid Råån strax öster om Raus kyrkogård. (Efter Harry Perborn). Dessutom anlades en i Domsten. KEA

Läs mera: Karl Erik Olsson, ”Pestkyrkogård i Slottshagen”, Kring Kärnan 18 (1989).