Domsten

Domsten, kustsamhälle ca 6 km nordväst om Helsingborg. Domsten är ett gammalt fiskeläge där fiske och sjöfart med skeppsbyggeri varit dominerande näringar. Boplatser från äldre stenålder har hittats, liksom gravar från bronsåldern, men en mer permanent bosättning ägde troligen rum först under 1500-talet. Då omnämns också ortnamnet för första gången (Domstenn 1575). Förleden Dom har troligen ett samband med orten Dompäng öster om orten Domsten och kan komma från tyskans ”dampf”, ånga eller rök, medan efterledet skulle kunna syfta på den stenrika stranden. En mörk period i samhällets historia inträffade i början på 1700-talet då pesten drog fram över nordvästra Skåne. Trots omfattande försiktighetsmått fick pesten våren 1711 (förutom i själva staden) starkt fäste i samhällena omedelbart norr om Helsingborg. Domsten var ett av de värst drabbade kustsamhällena i Skåne och fick under lång tid helt isoleras från omvärlden. Vägarna dit bevakades av militär och all trafik från Kullabygden till Helsingborg förbjöds. De döda begravdes i byn och den s.k. pestkyrkogården ligger idag som en strandäng utmed Bygatan.

Enligt mantalslängden för år 1877 fanns i samhället 21 fiskare och 12 fiskebåtar. Ännu vid sekelskiftet 1900 var byns bebyggelse koncentrerad till den norra delen. På 1920-talet kunde emellertid många hus friköpas från Kulla Gunnarstorps gods och från denna tid, och framöver, härstammar också en stor del av Domstens nuvarande bebyggelse. Bland annat tillkom ett stort antal sommarstugor i den södra delen av byn under 1930- och 40-talen. Idag har dock de flesta försvunnit, antingen ombyggda till åretruntbostäder eller rivna för att ge plats åt nya permanenta villor och Domsten har alltmer fått en karaktär av villaförort till Helsingborg. Invånarantalet den 31 dec. 2005 var 626 personer. SG

I Kulturmagasinets/Helsingborgs museer samlingar kan du hitta foton och föremål från Domsten, bland annat: [[1]]

Läs mer: ”Bevarandeprogram för Domsten och Gråläge”, Kulturmagasinet (2005); ”Domsten bygd i förvandling” (flera förf. 1983), se också Helsingborgs Historia Del II:1, III:2, IV:1, IV:2, VII:3, VIII:1 [[2]], VIII:2.