Permittenttrafiken

Permittenttrafiken, även kallad transiteringstrafiken, är en benämning på de transporter av tyska soldater på permission och tysk krigsmateriel, som ägde rum på svenska järnvägsnät under det andra världskriget. Transporterna varade mellan den 18 juni 1940 fram till augusti 1943. De första permittenttågen gick via Trelleborg, men från den 12 september 1940 kom dessa att i ökande grad flyttas till Helsingborg eftersom båtvägen över sundet ansågs vara mer effektiv och säkrare mot flyganfall. Trafiken via Trelleborg fortsatte dock. Ångfärjestationen, vid hamnområdet i Helsingborg blev den första stationen för många av transporterna, och under tre år spärrades den vid ankomster och avgångar av för allmänheten för omlastning av soldater och krigsmateriel mellan färjor och tåg. I avtalet om permittenttrafiken påpekades att transporterna skulle avskärmas från media och allmänheten, vilka inte skulle få kännedom om dagar och tider för transporterna.

Tågen fick enbart stanna i större samhällen, där soldaterna inte fick lämna stationsområdet. Avspärrningen vid Ångfärjestationen hindrade däremot inte helsingborgarna från att beskåda de tyska soldaterna på behörigt avstånd och i Helsingborgs museums årsbok Utsatt läge (2005), om beredskapstiden i Helsingborg, finns det vittnesskildringar från olika helsingborgare, som under kriget upplevde trafiken via staden.

Permittenttågen ankom och avgick flera gånger i veckan från Ångfärjestationen. Under sju dagar kunde dryga 1000-talet soldater transporteras i båda riktningarna mellan Norge och Helsingborg. Permittentrafiken baserades på en jämviktsprincip, där lika många soldater skulle färdas i varje riktning samtidigt, detta för att tyskarna inte skulle ha möjlighet att förstärka sina trupper i Norge. Transporterna övervakades i Helsingborg av både svensk och tysk militär. Den svenska militären, som i Helsingborg stod under befäl av major Axel Thott, bestod bland annat av järnvägspoliser i SJ-uniform och svenska beredskapssoldater, vilka övervakade de tyska tågen under färden. När den tyska krigsmakten började möta motgångar 1942/43 började den svenska samlingsregeringen att överväga uppsägningen av permittentavtalet, och efter förhandlingar med den tyska regeringen beslutades i augusti 1943 att de tyska permittenttransporterna skulle avslutas. Tyskarna fick därefter fortsätta sina förflyttningar till Norge via sjötransporter.

TD

Läs mer:
Göte Friberg, ”Stormcentrum Öresund. Krigsåren 1940–45” (1977); Göte Friberg, ”Några
minnesblad från Hälsingborg under kriget”, Minnen från Hälsingborg och dess skola 22
(1955).
– Bergsten, Jan (2021). När kriget tog tåget. Stockholm: Trafik-Nostalgiska förlaget.
– Ekman, Stig m.fl. (1986). “Den tyska transiteringstrafiken genom Sverige
1940-1943”, Stormaktstryck och småstatspolitik: aspekter på svensk politik under
andra världskriget. 1. uppl. Stockholm: Liber förlag.
– Hultman, Axel (2017). Helsingborg och omvärlden under andra världskriget: ett
lokalhistoriskt studiematerial (red. Rosengren, Henrik). Helsingborg:
– Karlsson, Rune (1974). Så stoppades tysktågen: den tyska transiteringstrafiken i
svensk politik 1942-1943. Stockholm: Allmänna förl. Univ.
– Ohlsson, Karin (2005). Utsatt läge: beredskapstiden i Helsingborg (red. Malmstedt,
Mats & Rigstam, Ulf m.fl). 2. uppl. Helsingborg: Kulturmagasinet.
– Zetterberg, Kent (2023). Tyskar på tåg: Sverige och beredskapen 1939-1945.
Stockholm: Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag