Koloniträdgårdar

Upprop till allmänheten under kristider

Koloniträdgårdar. Helsingborgs första koloniträdgård anlades 1904–1905. Idén med koloniträdgårdar anses härstamma från 1880-talets Tyskland. I Sverige var Landskrona först med att anamma denna form av fritidsodlingar. Under industrialiseringens frammarsch flyttade många människor från landet till tätbebyggda städer, odlingen av grönsaker, blommor och fruktträd var ett sätt att dryga ut hushållskassan. Städernas trånga bostäder och trista bakgårdar ökade säkerligen också längtan till ett eget litet stycke natur. Efter ett upprop 1904 kunde trehundra intresserade ta ett område vid Wilson park, på Viskängen, i besittning. Här bildades 1905 “Föreningen Helsingborgs Koloniträdgårdar u.p.a.” med skollärare P.A. Rydén som förste ordförande. Redan samma år tog arbetsförmedlingens föreståndare, riksdagsman Carl Johansson över ordförandeposten och behöll den till sin död 1940. Vid sin sida hade han den i många sammanhang samhällsengagerade Kristina Borg, änka efter Fredrik Theodor Borg på Öresundsposten. Hon var kvar i styrelsen till sin död 1928. Kontorschefen vid Helsingborgs gummifabrik Leonie Deshayes, som 1913 hade blivit den första kvinnan i Helsingborgs stadsfullmäktige, var en annan av pionjärerna i föreningen, styrelseledamot från 1905 till 1937.

Några av pionjärerna vid anläggandet av stadens första koloniträdgårdsområde på Viskängen

Inte minst i kristider kom staden att öppna många områden för koloniträdgårdar för att därmed bidra till den allmänna försörjningen. På stora områden som exempelvis Möllevången, runt Magnus Stenbocksskolan, området söder om GA-skolan, Eneborg m.fl. växte koloniträdgårdar upp. Även på nuvarande Margaretaplatsen anlades koloniträdgårdar under såväl första som andra världskriget. Vid sistnämnda tillfälle var Margaretaplatsen anlagd som park, men den grävdes upp under april 1942. De etablerade koloniområdena är i dag inhägnade och förvaltas som föreningar med styrelse medan en enklare form, s.k. odlingslotter eller potatislotter, ofta varit “öppna”. På dessa fick inga byggnader uppföras, vilket ändå ofta skedde. Det som en gång börjat som ett enkelt vindskydd har efterhand byggts på tills det slutligen blivit en kolonistuga. Allt eftersom staden planerat för ny bostadsbebyggelse eller plats för industrier m.m. har kolonisterna fått maka på sig, i regel hänvisade till andra områden. De flesta koloniföreningarna är medlemmar i Helsingborgs koloniträdgårdsföreningars samorganisation, som bildades 1953.

Koloniområdet Sommarbyn Tornet

Närlunda koloniförening, som fram till 1977 hette “Södra Koloniträdgårdsföreningen”, bildades 1932 och är nu den äldsta på samma plats – invid Folkets park. Vid Romares stiftelse, nu Pålsjö Östra bostadsområde, anlades 1940 s.k. odlingslotter som 1980 flyttades norrut och i dag heter “Koloniföreningen Senderöd”. Nära Råå, på nuvarande idrottsplatsen Heden, anlades 1935 ett koloniområde som 1963 fick flytta österut upp i backen, det heter idag “Koloniföreningen Enighet”. På Stattena anlades 1937 ett koloniområde, “Farmen”, senare utökat och uppdelat i Fredriksdal Östra och Fredriksdal Västra. “Ringstorps Sommarstad” vid vattentornet påbörjades 1941. Koloniföreningen Brytstugan, den i dag största föreningen, anlades 1944. Den fick då ta emot “hemlösa” kolonister från Morkullan (= Möllevången, nuv. Slottshöjden), vidare från de s.k. Virginska jordarna (öster om Olympia) och Lönnen (vid Magnus Stenbocksskolan). 1946 bildades Ättekulla sommarstad av flyttade kolonister från Hästhagen vid Kapplöpningsfältet. 1951 tvingades pionjärerna “Helsingborgs Koloniträdgårdsförening” på Wilson park flytta till Brytstugeområdet, där de blev granne med Koloniföreningen Brytstugan. Här antog man senare (1968) namnet “Sommarbyn Tornet”, som nu räknas som stadens äldsta koloniförening.
Vid Fredriksdalsmejeriet anlades 1957 “Mejerigatans odlingslottförening”, i dag ett idylliskt område med stugor. “Apladalens koloniförening” vid Jordbodalen bildades 1953. “Örby Sommarstad” vid Gantoftavägen kom till 1965, “Furets sommarstad” vid Pålstorpsvägen bildades 1966 efter att förut ha legat vid Sydhamnen där nu margarinfabriken ligger. Samma år bildades “Pålstorps sommarby” vid Pålstorpsvägen efter att några äldre föreningar blivit av med sina tidigare områden. Det var bl.a. gamla “Närlunda koloniförening” som låg nära Gåsebäck där godsbangården nu finns, vidare en förening på gamla Kapplöpningsfältet. År 1967 etablerades “Stenbockens sommarby” öster om Pålsjö kyrkogård, sedan man fått maka på sig för bostadsbebyggelse vid Västra Berga. År 1975 bildades två föreningar, “Åragatans koloniförening” vid Käftaåra, kvarvarande från sistnämnda område, samt “Lundsbäcks koloniförening” vid Österleden. Åtskilliga mer eller mindre tillfälliga koloniområden har funnits, och finns, runt om i staden men kan omöjligen redovisas här. Ett koloniträdgårdsråd med representanter för staden och kolonisternas samorganisation bildades 1984. KEA