Invandring

Invandring, är ett flertydigt begrepp som fått särskild betydelse genom stora flyktingströmmar under senare decennier. Med sitt läge nära det kontinentala Europa och som gränsstad vid Öresund har Helsingborg vid skilda tillfällen blivit tillfällig (eller permanent) tillflyktsort för många flyktingar, under vissa perioder har även förekommit reglerad arbetskraftsinvandring. Men invandringens historia har utlöpare långt tillbaka i tiden. Säkerligen mycket beroende på sitt geografiska läge har staden vid Öresunds smalaste hals (fram till 1658 ännu under danska kronan) alltid attraherat utländska besökare till mer eller mindre permanent bosättning i staden. Bland de allra tidigaste exemplen på ”invandring” kan nämnas det s.k. “Kompaniet” bestående av tyska och holländska handelsmän som slagit sig ner vid sundsstranden så tidigt som på 1100-talet för att här ta hand om insaltning av sill som då gick till i väldiga stim i sundet. Just personer av tysk härstamning dyker ofta upp i de lokalhistoriska hävderna från och med medeltiden och ända fram till 1800-talets industrialisering. Åtskilliga invandrade köpmän och ämbetsmän har därmed starkt bidragit till att Helsingborg från “en liten obetydlig håla” utvecklades till en av landets mest vitala industristäder.

Invandring i den betydelse vi i dag lägger i ordet tog egentligen fart först med det andra världskriget och hör därmed nära samman med företeelsen Flyktingströmmar. De första stora flyktingströmmarna nådde Helsingborg under krigsåren på 1940-talet. Tusentals danska judar flydde till Helsingborg för att undkomma judeförföljelser i det ockuperade Danmark. I krigets slutskede kom så de vita bussarna (Bernadottehjälpen) med tusentals koncentrationslägerfångar till uppsamlingsläger i Helsingborg. Man beräknar att omkring 20 000 flyktingar passerade Helsingborg under och efter världskriget.

Danskar och finländare dominerade långt efter krigsslutet bland de utländska medborgare som slagit sig ner i Helsingborg, motsvarande ungefär 15 % av samtliga till staden inflyttade personer. Mer än hälften av immigranterna kom från Danmark. Flyktinginvandringen nådde en ny kulmen 1946 med ett stort antal inflyttade estländare. 1957 noterades en ny topp, vilket sannolikt får sättas i samband med Ungernkrisen. Ovanligt många finländare kom 1964 och 1965. Under 1960-talets senare del ökade invandringen från Grekland och Jugoslavien. Tidigt på 1970-talet blev det allt vanligare att även utomeuropeiska invandrare bosatte sig i Helsingborg. En stor invandrargrupp från denna period har sina rötter i Mellersta östern (libaneser, syrier, palestinier etc.). I samband med oroligheterna i Sydostasien hamnade något hundratal vietnameser slutligen i Helsingborg. De förödande krigen på Balkan i början på 1990-talet innebar för Helsingborgs del att stora flyktingskaror från forna Jugoslavien sökte asyl i Sverige och bosatte sig i vår stad. I dag är drygt 15 % av invånarna i Helsingborg födda utomlands. SG