Henckel (släkten)
Henckel (släkten), flera representanter för familjen har spelat framträdande roller i staden som kommunalpolitiker, handelsmän och skeppsredare m.m. Första gången släktnamnet dyker upp i Helsingborg är med handsk- och pälsmakaren Joachim Christian, född omkring 1751 i Anklam i Mecklenburg– Vorpommern, död 1822. Han hade ett militärt förflutet innan han kom till staden och fick burskap 1794. Han var gift med Christina Bengtsdotter, född 1758. Paret hade hade tre söner, Peter Christian (1778–1811) coopvardiestyrman, bryggare; Bengt (se nedan) och fostersonen Christian (f.1784).
Bengt Henckel (1791–1863) och Anna Catarina Ek (1796-1850) hade nio barn:
Peter Christian (1817–1863), garvare, fick burskap 1838, valdes in som ledamot av drätselkammaren 1862, var dessförinnan engagerad bl.a. som chef för Frivilliga Brandkåren och engagerad i skolbyggnadsfrågor. Han hade garveri och bostad i västra hörnet Norra Kyrkogatan/Lilla Strandgatan men ägde även flera andra fastigheter i staden.
Carolina Christina (1819-?)
Carl Joachim (1821–1898) handlande, varvsdirektör, skeppsredare. Han övertog 1851 avlidne konsul Johannes Hallbergs handelsrörelse, hade många kommunala uppdrag, invaldes 1862 i drätselkammaren. År 1866 grundade han Helsingborgs Varfs AB och drev samtidigt en rederirörelse. Hans fastighet låg vid Stora Torget (Stortorget).
Johanna Charlotta (1823-?)
Johan Magnus(1826–?) färgare.
Fredrik Wilhelm (1828–1912), handelsman, bankdirektör, ägare till Henckelska gården, som fått sitt namn efter honom.
Axel Benedictus (1832–1903), garvare, som sedan hans hantverksrörelse antagit mera industriella former kunde titulera sig ”garveridirektör”. Han var stadsfullmäktig från 1885 och fungerade under sjutton år, 1869–1886, som chef för Frivilliga brandkåren. Han bodde med sin familj i ett tvåvåningshus vid Norra Kyrkogatan/Lilla Strandgatan och var även ägare till ett flertal fastigheter och tomter i staden.
Beata Lovisa (1834-?)
Maria Emilia (1839-?)
Läs mera: Margit Rooth, ”Helsingborgs Historia”, VI:1 (1979)