Gasverk

Stortorget med den femarmade kandelabern, skänkt 1859 av A. Milne, som samma år anlagt stadens första gasverk.

Gasverk, anlagt 1859 vid västra delen av nuvarande Gasverksgatan. I samband med starten fanns 100 lyktor i den centrala delen av staden. Dessutom fanns en femarmad kandelaber som fortfarande står kvar på Stortorget söder om Kullagatans mynning, en stor gjutjärnskandelaber för ursprungligen fem gaslågor, vilka så småningom ersattes av elektriska lampor. År 1869 utvidgades gasverket med ytterligare en gasklocka. År 1885 var det åter behov av en ny klocka men då tomten var för liten uppfördes en tredje klocka istället vid Sandgatan. År 1895 flyttades hela verksamheten till Sandgatan och delar av de tidigare använda lokalerna togs över av Skånska Superfosfat- och Svafvelsyrefabrikations AB (Fosfaten).
I mars 1964 släcktes ugnarna i det gamla koksgasverket efter att ha brunnit nästan oavbrutet i 105 år. Ett nytt spaltgasverk var då under uppförande men den 11 april 1964 exploderade detta. Byggnaden totalförstördes men ingen människa kom till skada. Kolgasframställningen hade då inte hunnit avvecklas helt och därför kunde den återupptas tillfälligt. I oktober 1964 kunde spaltgasverket tas i bruk. Avvecklingen av stadsgasen i fastigheterna till förmån för elektriciteten hade pågått länge och i december 1986 stängdes även spaltgasverket för gott. Härefter skedde leveranser enbart till vissa industrier och bostadsområden med naturgas efter ett avtal med AB Sydgas, upprättat 1981. Gasbelysning på Helsingborgs gator upphörde 1941 då den sista gaslyktan, vid Himmelriksgränden, togs bort. Se även Elverk/energiförsörjning och Gatubelysning.

LÄS MERA: “Helsingborgs Gasverks historia 1857–1986”, utgiven av Helsingborgs Energiverk; Sigvard Hellestam, “Industrierna vid Konsul Perssons plats”, Kring Kärnan 21 (1992).