Församlingsindelning

Församlingsindelning, under den katolska tiden från 1100-talet fram till reformationen år 1536 fanns det inom Helsingborgs stad fyra sockenkyrkor; Sankt Clemens, Sankt Petri, Sankt Olai och Sankta Maria. Vid reformationen revs de tre kyrkorna uppe i platåstaden och Mariakyrkan blev den enda sockenkyrkan i staden. Den medeltida traditionen att befolkningen utanför staden tillhörde en stadsförsamling fortsatte efter reformationen. Mellan åren 1683 och 1698 förenades Kvistofta och Glumslövs pastorat i egenskap av prebende med Helsingborgs stads- och landsförsamlingar. År 1698 blev Välluvs och Raus församlingar annex till kyrkoherden i Helsingborg, vilket upphörde år 1858. Helsingborgs stads- och landsförsamlingar sammanslogs år 1919 till Helsingborgs församling, som i sin tur delades i Maria respektive Gustav Adolfs församling år 1927. Filborna församling bildades år 1977 och avskildes från Maria församling.

Pastoratsindelningen utanför stadsförsamlingarna har under årens lopp genomgått flera förändringar, varvid de senaste är följande: År 1962 bildades ett pastorat av Kvistoftas, Glumslövs, Bårslövs och Fjärestads församlingar. Samma år bildades Kropps pastorat av församlingarna Frillestad, Välluv, Hässlunda, Mörarp och Kropp. Med utgången av år 1961 upphörde Ottarp som eget pastorat och överfördes till Härslöv. År 2002 omfattar Allerums pastorat församlingarna Välinge, Kattarp, Fleninge och Allerum.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *