Folkbildning

Folkbildning och studieförbund. Bildningsrörelser i form av läsesällskap, bildningscirklar och arbetareföreningar bildades under tidigt 1800-tal i en rad svenska städer. Så skedde också i Helsingborg, allra först i form av ett ”läsesällskap” grundat i början av 1820-talet. Sällskapet beskrivs som en tämligen exklusiv samlingspunkt för det högre borgerskapet till skillnad från t.ex. den mera folkligt förankrade cirkel som på 1840-talet bildades av ett dussin hantverkslärlingar. Den senare bildningscirkeln blev dock inte långlivad. Bättre livskraft hade Helsingborgs Bildningsförening som tillkom i februari 1848. Se även Bibliotek.
Från och med mitten av 1900-talet har en rad namn på studie- och bildningsförbund förekommit i samband med kurser och studiecirklar, som t.ex. ABF, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet, Kursverksamheten vid Lunds universitet, Liberala Studieförbundet (LIS), Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska Kyrkans Studieförbund (SKS) och Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV). Den frivilliga bildningsrörelsen har under senare decennier i stor utsträckning lagt an på språk- och hobbykurser men också påbyggnads och fortbildningskurser i allmänna skolämnen. Till bildningsrörelsen får också räknas arbetsmarknadsutbildning (AMU). Datorkunskap har från 1990-talet fått ett allt större utrymme i kursprogrammen. Med den ökade invandringen har sedan början av 1960-talet svenskundervisning för invandrare (SFI) blivit en viktig del av den moderna studieverksamheten. SG

Läs mera: Jan Fredriksson, Torgny Fransson, “Arbetarnas Bildningsförbund i Helsingborg 70 år” (1990).